Min duktiga häst!!!

Det är inte klokt hur KUL det är att rida kurs!!! Och har man dessutom förmånen att sitta på en Lára så blir det ju ÄNNU bättre! Här ovan ser ni bildbevis på att jag faktiskt börjar få liiiite koll på ytterhjälperna: vi travar på volt med lös innertygel! Förutom den roliga ridningen och tillfället att träffa en massa "hästkompisar" har vi dessutom kunnat njuta av soligt väder hela helgen. Helt osannolikt att vi kunde få sådant kanonväder,  med tanke på alla veckor med ett par plusgrader och regn...  Och idag kändes det som vårvärme i luften - hela 13 grader i skuggan!

Första ridpasset fick jag, efter den vanliga uppvärmningen, åter börja med sluta i skritt. Och därifrån sedan övergång till långsam tölt med bibehållen mjukhet och eftergift. Atli sa att om hon blev hög i formen skulle jag lägga på mer skänklar och krama lite på tyglarna. Jag hade börjat i vänster varv och det fungerade riktigt bra!

När jag började om i skritt för att rida höger varv hjälpte Atli till att få högerbogen på plats genom att peta lite på den. Och när väl den var där den skulle fungerade sedan även högervarvet riktigt bra i tölten!!! Igår var det svårt att hålla henne ställd och mjuk i högersidan, men nu räckte det att att lägga på extra skänkel ifall hon tappade formen för att hon åter skulle länga halsen!




När det var dags för ridpass nr 2 sa Atli till mig och Sussie att vi skulle börja med att värma upp hästarna som vanligt och sedan skulle han rida resp häst en stund. Lára kändes mjuk och fin i uppvärmningen - fast i högervarvet får jag påminna lite extra om böjningen i traven.

Atli började sedan med att rida Sussies Djarfur. Men innan han började med det instruerade han mig att börja med slutor i skritt för att sedan jobba vidare med tölten. "Och tro inte att jag inte håller koll på dig samtidigt som jag rider!" Jag började i vänster varv, eftersom det är lättare. Slutorna fungerar verkligen bättre och bättre nu när Lára fått klart för sig vad hon ska göra. När vi sedan "smög iväg" i tölt höll jag mig mest längs spåret. Men använde ytterskänkeln till att rida små volter då och då för att inte tappa samlingen.

Atli hade fortfarande inte gett mig några kommentarer, men i o m att jag själv tyckte det kändes riktigt bra gav jag mig i kast med det svårare högervarvet. Lára verkade minnas Atlis "placering" av hennes högerbog på förmiddagen, för det var mycket lättare för mig att få den på plats nu. Gjorde precis som i vänstervarvet att jag red små volter ibland, för att inte tappa samlingen. (Tycker annars det är svårt att bibehålla samlingen samtidigt som man ska ge stora eftergifter, men på detta sätt började jag få det att fungera bättre.) Och Lára gladde mig med samlad tölt med trevlig längd på halsen!!! Men det märktes att hon fick jobba ordentligt - hon svettades rejält i värmen.

Belönade henne med en skrittpaus innan Atli skulle ta över i sadeln. Han hade fortfarande inte kommit med en enda kommentar medan jag red - och jag hoppades att det berodde på att han var nöjd. Det visade sig också vara fallet: "Det här var verkligen mer än OK!!!" sa han när jag satt av. När han sedan skulle sitta upp testade Lára ett av sina knep - att backa "i 180". "Hon har lärt sig lite knep på ridskolan...!" konstaterade han. Men det var ju optimistiskt av henne att tro att några knep skulle funka på Atli...!!!

Atli tog sedan samlingen i skritt till en ny nivå. Lára försökte uppfinningsrikt att istället skicka bakdelen åt alla möjliga håll, gjorde små ansatser till att stegra sig eller piafferade med frambenen... men snart var hon förståss där Atli ville ha henne och han kunde gå vidare till att göra samma sak i tölt.

Avslutningsvis fick jag sedan rida för att få uppleva känslan - och han hade verkligen laddat henne med massor av energi! Även jag kunde nu rida henne i en högre grad av samling, fick snabbare reaktioner på mina hjälper och känna ett helt annat lyft i bogarna! I o m att han verkligen "tryckt på on-knappen" tog det sedan en stund innan jag kunde få henne att slappna av i trav på volten.

Efteråt konstaterade han att vi succesivt går framåt och särskilt positivt är att jag blivit snabbare i mina eftergifter. Nu ska jag bara fortsätta jobba henne  på detta sätt i tölten, för att göra henne starkare. Dessutom ska jag tänka på att om jag INTE får önskar reaktion på en av mina hjälper så är det inte lönt att fortsätta "tjata" på samma nivå utan då ska jag säga till ordentligt på en gång istället.