Gasen i botten!

...plattan i mattan - fick jag uppleva idag! WOW säger jag bara!!! Och det var delvis tack vare Fia, kan man säga. Min plan var egentligen att repetera övningarna från förra veckans Sylvialektion på ridbanan. Men Fia kom till stallet samtidigt som jag och när hon skulle rida ut med Ljúfa ändrade jag min plan så att vi hakade på dem ut istället.

Vi inledde helt enligt Atlis instruktioner med att hästarna fick länga sig i trav. Lára frustade i vart annat steg - och öronen fladdrade - hon är ju för söt ibland!!! (Fast kanske inte när hon bits, sparkas och häller betforhinkar över mig...!)

Efter lite slutor i skritt var det sedan dags för tölt. Jag började (som vanligt) i relativt lågt tempo och utnyttjade mina aha-upplevelser den senaste veckan om att lägga in några steg sluta då och då för att bibehålla samlingen i tölten. Även nu med mycket gott resultat.

Och sedan - mina vänner - sedan kom det häftiga: Jag fick för mig att börja "gasa på" i tölten! Och Lára svarade förståss direkt genom att höja tempot. Efter en stund började hon kännas lite ojämn i takten... DÅ fick jag "billesnixten": jag insåg att detta antagligen, precis som i det låga tempot, berodde på att hon inte tog i riktigt med vänster bak. Och att jag därför borde rida lite sluta, eller kanske snarare "tänka sluta" några steg. Och voila´ där hade vi ren takt igen. Jag testade att gasa på ännu mer och ännu mer och ännu mer... Då och då blev det lite ojämt i takten, men varje gång kunde jag enkelt korrigera genom att "tänka sluta" och sedan var det bara att fortsätta gasa!!! SÅ HÄFTIGT!!!

På hemvägen kunde jag inte låta bli att gasa på i tölten igen - vi töltade t o m i kapp med Fia och Ljúfa när de galopperade! Snacka om drag under galoscherna!!! Sedan fick duktiga hästen sträcka ut i trav som avslutning. Nu hade hon ju ångan uppe ordentligt, så jag fick bromsa ordentligt en ganska bra stund innan hon accepterade att trava sakta och lugnt.

När vi var tillbaka i stallet igen kände jag att jag helst hade velat ge mig ut på en ny ridtur - och rida mer ökad tölt!!! Lára hade säkert inte protesterat, men jag tyckte ändå att jag fick behärska mig. Och hon var nog rätt nöjd med ridturen hon också - eftersom hon verkligen fått springa på ordentligt!

Den häftiga känslan i ökade tölten blir en härlig karamell att suga på - och det får jag göra ända till på torsdag. Har bestämt att Lára får en vilodag i morgon, för det är ju faktiskt en vecka sedan hon vilade sist. Det får damen stå ut med! Hur jag ska överleva utan ökad tölt i två dygn återstår dock att se...!!!