Tur man inte går på ridskolan!!!

Idag var det dags för min efterlängtade ridlektion för Sylvia. Fick nästan genast börja med en jättesvår övning! Jag skulle rida på en åtta (i skritt) och flytta ut hans bakdel så att han korsade bakbenen, men han skulle hela tiden vara ställd åt samma håll - så på åttans ena "ögla" skulle han vara ställd inåt (och ganska mycket böjd i halsen) och på andra öglan ställd utåt. OJ SÅ SVÅRT!!! Jag fick börja att ha honom ställd till höger och den ögla där han var ställd inåt blev jätteliten, den där han var ställd utåt blev nästan så stor som halva ridbanan och dessutom kändes det ofta som att vi skulle välta omkull... Sylvia bara skrattade och sa att det här var en "typisk ridskoleövning"... Det var bara att konstatera att varken Feykir eller jag skulle platsa på hennes ridskola!!! Det var först när jag kom på att främst fokusera på halvhalterna för att hålla nere tempot som "den utåtställda" öglan blev någotsånär som den skulle... Fick också höra att det är viktigt att han verkligen korsar bakbenen ordenligt "När det känns som att han stapplar - då gör han rätt!" sa Sylvia.

Tillslut fick vi byta varv och när han skulle gå vänsterställd och flytta rumpan för vänsterskänkeln gick det bättre. Han har ju faktiskt bytt "svåra varvet" - IGEN! Nåja, ingen kan ju komma och säga att vi fastnat i vår utveckling - inte när det gäller just den saken i alla fall!

När vi sedan fick börja tölta fick jag hela tiden höra att jag måste luta mig mer bakåt. T o m när jag tyckte det kändes som att jag snart skulle nudda med bakhuvudet i svansen! "Det där är en ovana Feykir har lärt dig, när du red Reykur satt du rak i ryggen!" sa Sylvia. "Feykir vill inte att du ska sitta på rumpan för då måste han jobba mer med bakdelen." Hon har förståss rätt... jag vet ju att när jag började rida Feykir och han bara var grundriden så måste jag hela tiden ha en väldigt lätt sits för att inte störa honom när han försökte hålla ordning på alla ben och gångarter. Och sedan har han förståss velat att jag ska fortsätta så för att det varit mest bekvämt för honom... Borde kanske knyta ett snöre om min hals och sedan fästa i Feykirs svans - fast det är förståss inte tillåtet på tävling! ;- )

I tölten fick jag "sladda" ordentligt med bakdelen på kortsidorna och sedan ställa höger-vänster på långsidorna för att behålla honom mjuk i kroppen. Han ska helst inte tölta bara rakt fram, för då blir han lätt stel i kroppen, utan det gäller att ställa och böja fram och tillbaka. När vi sedan höjde tempot lite fick jag rida i en stor åtta över ridbanan, även då "sladda" med rumpan på kortsidorna och driva på ordentligt på diagonalerna. "Du ska använda jättemycket skänklar, sa Sylvia, för då blir han mjuk och lätt i handen!"

Testade lite tempoväxlingar också och inför varje kortsida fick jag göra flera stora förhållningar med hela kroppen, följda av tydliga eftergifter. Då kortade han upp tempot utan att bli spänd eller gå emot handen. Ökningarna blev bättre med mycket drivning också. Fast vid det här laget var Feykir så jättetrött så vi fick avrunda.

Jag var JÄTTENÖJD med lektionen - det hade verkligen varit nyttigt! Önskar bara att det varit två veckor kvar till tävlingen så att jag hunnit träna på detta (och kanske rida ytterligare någon lektion). Men, men jag får väl se Vindurtävlingen i helgen som en liten träning. Så blir det mer "på riktigt" när det är Midurtävling om två veckor.

I stallet träffade jag bl a Anki, som rider Gabriel, och hon berättade att hon läser min blogg i princip varje dag! Det är alltid lika kul att få feedback!!!