lördag 17 maj 2008

Tranmyrovalen!

Idag lastade Fia och jag hästarna (Lukka och Feykir) och åkte till Tranmyrovalen i Ersnäs för att träna. Oj, vad det känns lyxigt att ha tillgång till oval - tidigare har vi ju aldrig haft möjlighet att rida på tävlingsbana innan tävlingarna. Och när det väl är tävlingsdags är det definitivt tillräckligt nervöst ändå! Ovalbaneridning handlar ju dessutom väldigt mycket om teknik - som både ryttare och häst behöver träna för att lära sig.



Efter lösgörande arbete med mkt korsa bakbenen i skritt samt uppvärmning i tölt provade jag att rida ett V5-program (tidigare lätt fyrgång). Och hade det varit på riktigt hade jag blivit diskad! Under alla år med Reykur red jag nämligen FIPO-klass, där man fritt får välja sin gångartsföljd. Och det optimala för Reykur var: kort tölt, ökad tölt, trav, galopp, skritt. Att "hoppa över" den ökade tölten när jag rider lätt klass är inget problem. Men att lägga skritten före galoppen det är värre... Än en gång gick autopiloten igång när jag red, var mycket noga med att förbereda övergången från trav till galopp och gjorde en snygg galoppfattning. Var så nöjd med mig själv när jag plötsligt hör Fia ropa: "Nu glömde du skritten!!!" Det är väldig tur för mig att man fr o m i år rider på speakerns kommando!

Sedan var det dags för dagens viktigaste: att träna tempoväxlingar i tölten. Eftersom vi hade hunnit galoppera hoppades jag på en lösgjord och trevlig tölthäst. Men tyvärr blev jag besviken på den punkten... När det "lätta varvet" känns jättesvårt - vad ska man göra då??! Redan i korta tempot kände jag att Feykir inte ville ta ordentligt bak och när jag försökte göra ökningar blev det väldigt ojämt... En enda gång, under kanske 10 meter, fick vi en ärlig ökning med driv bakifrån. Men sedan var det "skutt och hopp" igen... Inte alls vad jag tänkt mig en vecka innan årets första tävling! "Du är i alla fall en riktig snygging, Feykir!" sa Linda. Och det var ju en tröst i alla fall!

Nu håller jag tummarna för att Sylvia ska hinna ge oss en ridlektion under veckan - så att jag får hjälp med detta. Man rider ju en hel klass i bara tölt, så det kan ju kallas en ganska viktig gångart...

Redan i fredags ringde jag ET-Maria och lämnade meddelande på hennes telefonsvarare att jag vill att hon kollar upp Feykir igen, eftersom han då inte ville jobba med vänster bak. Och idag var inte heller höger bak med ordenligt. Fast sedan jag kommit hem igen idag har jag börjat känna av min egen träningsvärk, efter ett långt riduppehåll har jag nu ridit tre rejäla ridpass på lika många dagar. Det kan ju faktiskt vara så att Feykir hade träningsvärk idag!


Ovalbaneträningen blev i princip en heldag - även om vi bara red en knapp timme. Jag åkte hemifrån 10,15 och var inte hemma igen förrän kl 17. Fia och jag hade dessutom missat både att äta lunch och t o m att dricka i upphetsningen över att får rida på ovalbana (och vi är annars kända för att vara riktiga matfanatiker!) så jag var riktigt, riktigt trött. Men tack vare att jag fr o m igår kväll bytt värktabletter till en sort som verkar fungera bättre så har jag mått bättre än på länge! Nu när jag dessutom både fått äta middag och vila håller livsandarna på att återvända - vilket är tur för jag ska till stallet och kvällsfodra snart. Undrar om jag får Johan med mig så att jag även kan få hjälp att skruva lös broddarna från Feykirs skor? Annars har jag hört att Kristin är expert på sådant, så jag kanske kan be henne senare i veckan...

Inga kommentarer: