Att tänka framåt!

Idag red Hamingja och jag längs bilvägen bort till Avan och precis som igår inledde jag med tölt i friskt tempo direkt när vi lämnade gården. Men nog var det ju viss skillnad mot igår då "Sylvia-effekten" så tydligt fanns kvar, nu kändes hon åter mer styv i kroppen... men jag motstod frestelsen att ta ner tempot för att försöka hitta tillbaka till takten utan satsade på att sidföra för vikthjälperna "i farten". 

Galopperade uppför första lilla backen och sedan även i nästa uppförslut. I båda fallen testade jag att smacka när jag kände att hon började bromsa. Hon reagerar alltid så häftigt på en smackning, så effekten är ju inte direkt lösgörande... men nu var ju huvudsaken att få henne att "tänka framåt" och den effekten fick jag så hon höll galoppen lite längre i alla fall.

Jag brukar sällan galoppera på hemvägen eftersom jag inte är säker på att jag kommer att ha någon broms ifall jag skulle behöva det... men backen upp till jägarnas fikaplats känns ganska "safe" i det fallet eftersom den är så pass lång. Nu testade jag dessutom att fatta galopp ganska långt innan backen började och det visade sig funka väldigt bra! Just efter galoppfattningen brukar hon ju ha en trevlig bärighet i galoppen, men när hon sedan börjar mattas av lite har min drivning ofta bara gjort henne mer spänd och så har hon tappat galoppen... Men nu kom ju backen efter en stund och gav henne en "nytändning" utan att jag behövde driva särskilt mycket. 

För att verkligen låta henne galoppera på, enligt Sylvias instruktioner, skrittade jag ner igen och galopperade upp två gånger till innan jag satt av och sadlade om inför hemvägen. Efter detta kändes det som att Hamingja "tänkte framåt" så under hemvägen red jag en lite långsammare tölt för att jag skulle hinna med att fokusera lite på min sits också. När vi skulle rida över bäcken fick Hamingja plötsligt för sig att det var något farligt i närheten och för att distrahera henne började jag rida vänsteröppna. Fortsatte med detta uppför backen, då det också blev extra styrketräning. 

Tillbaka i stallet stretchade vi och nu fick jag hålla bakbenet riktigt länge även i den nya stretchen! Sedan fick hon stå med både ryggvärmare och hasskydd en stund. Jag övervägde sedan om jag dessutom skulle låta henne ha Back on Track-täcke när hon fick gå ut i hagen (jag ska tillbaka och fodra i kväll och skulle ju kunna ta av täcket igen då.) Men bestämde mig tillslut för att det fick räcka med den "BoT-dos" hon redan fått.