En arbetsbod på ridbanan...och hästlös ridövning!

STRÅLANDE SOL = UNDERBART ridväder!!!

Idag erbjöd vädret en välbehövlig dos "ljusterapi" för första ridpasset efter Ingebjörns behandling i lördags. När vi började med att korsa bakbenen på volt resp sidförande i skritt kändes hon ÄNNU smidigare än när jag red i lördags! Och när uppvärmningen fortsatte i trav kändes hon än en gång så "uträtad" och jämn bak som hon även gjort efter varje behandling tidigare behandling, förutom den i november. 

Jag red längs högra skogsvägen bakom vägbommen bort till vändplanen runt vilken en gallring av skogen nu påbörjats vilket bl a innebar ett timmerupplag på var sida om skogsvägen och att en arbetsbod placerats på den del av vändplanen där vi brukar ha jobbat på volt. Den nya snö som dessutom kommit gjorde att underlaget på vänplanen inte längre var lika plant som tidigare, förutom närmast arbetsboden, så jag försökte ändå hålla mig så nära boden som möjligt. 

Hamingja halkade till någon gång i början, men sedan började hon ändå länga halsen och frusta avslappnat redan efter en kort stund på volten. Efter att ha uppnått denna önskade reaktion i båda varven i trav övergick jag till töltuppvärmning i stället. Efter senaste Atlikursen (i november) fick jag ju i "läxa" av Atli att f f a fokusera på min egen sits för att förhoppningsvis kunna bli mindre spänd i kroppen när jag rider tölt. Det är förståss allt annat än lätt... ni vet vad man brukar säga om att lära gamla hundar sitta...!

I helgen hittade jag dock några riktigt bra tips på hur jag kan träna detta avsuttet. Jag har försökt lägga in lite sådan träning varje dag sedan dess och när jag nu för första gången var tillbaka i sadeln igen tyckte jag faktiskt redan att jag märkte en liten förändring åt rätt håll! Jag insåg nu att mina försök att vinkla om bäckenet till en mer effektiv "töltsits" hittills faktiskt gjort mig mer spänd i kroppen... 

Så det var VÄLDIGT glädjande att nu få uppleva hur jag faktiskt kunde justera sitsen åt rätt håll utan att bli samtidigt bli så spänd - något som direkt även gjorde Hamingja mer avslappnad och därmed gav renare i takten! Övningen - som jag ska beskriva mer utförligt här en annan dag - verkar alltså väldigt effektiv! Och en stor fördel är också att man genomför den utan häst - perfekt när man inte orkar eller hinner rida så mycket som man skulle önska!

Tillbaka i stallet blev det först stretching, när jag nu för första gången testade att sträcka vänster bak ut åt sidan istället för framåt och till att börja med vågade Hamingja inte riktigt slappna av utan försökte hela tiden dra åt sig benet igen. Men tillslut hittade vi ett läge där vi kunde enas om att jag fick hålla i bakbenet och sträcka ut musklerna lite. Och förhoppningsvis kommer det successivt att bli lättare när hon hunnit vänja sig vid detta. Sedan kompletterade jag ryggvärmaren med hasskydden från BoT också, vilket var ett tag sedan sist. 

To be continued en annan dag - för beskrivning av min nya, "hästlösa" ridövning!