När man har MODIGA vänner!!!

Idag fick Hamingja sällskap av två vänner som t o m vågade gå nerför backen och ut på bilvägen! :-O (Förstår om ni inte tror mig men det FINNS faktisk så oerhört modiga hästar!!!) Hamingja var tveksam även idag,,, men när de andra gick före vågade hon ändå haka på. Sedan red vi in till byn Alviksträsk. När vi red iväg kunde vi konstatera att de senaste dagarnas snöande till slut tagit en paus och att det inte ens blåste - med bara 2 minusgrader dessutom var det riktigt härligt ute! 

När vi red in i byn började det plötsligt snöa - STORA flingor - och med ens var det nästan lite julkänsla en stund innan snöandet upphörde igen! Vi varvade trav och tölt med skrittpauser mellan traktorer med och utan snöslunga och människor med snöslädar - så det var mycket för hästarna att titta på!

Under hemvägen började jag tyvärr få kramp i ländryggen... och det blir så lätt en ond cirkel när muskler börjar krampa så att det gör ont och smärtan gör att andra muskler runt omkring spänner sig och så gör det ännu mer ont... Vi skrittade länge men krampen ville inte ge med sig så tillslut hoppade jag av för att få sista biten hem. Efter en stunds promenad började det lätta i ryggen så jag testade att arbeta Hamingja lite från marken. Det visade sig fungera överraskande bra! Hittills har jag bara brukat träna samling från marken på ridbanan - men nu upptäckte jag att hemvägen gjorde att jag inte behövde fundera på drivning ö h t utan kunde fokusera enbart på att fånga upp energin och hålla henne avslappnad i nacken.

Jag gjorde även några försök med skänkelvikning, men det var betydligt svårare... jag bromsade upp henne för mycket när jag försökte hålla koll på ytterbogen så det blev bara några enstaka steg där hon korsade bak. Testade även högersluta och lyckades faktiskt flera gånger få till några steg genom att placera mig själv vid bakdelen på vänster sida där min armbåge flyttade bakdelen åt höger samtidigt som jag med tyglarna höll henne högerställd! Jag borde verkligen träna på detta sätt oftare, men av någon anledning blir det nästan aldrig av... trots att jag tycker det är riktigt roligt att se och inte bara försöka känna hur hon rör sig! 

Tillbaka i stallet stretchade jag henne som vanligt, men det kanske jag borde låtit bli just idag för i bilen hem kom krampen i ländryggen tillbaka igen... Nu har jag legat på en varm rispåse igen och ska nog fortsätta med det i eftermiddag så att musklerna håller sig "i skinnet".