Gör INTE som instruktören säger!!!

På äventyr med Hektor och Sylvia!

Idag blev det "favorit i repris" - när Hamingja och jag för andra dagen i rad fick sällskap ut av lillebror Hektor och Sylvia! Den här gången red vi ner på bilvägen och tog vänster mot Avan. Redan under den inledande skritten påminde jag Hamingja om att hon så sent som igår faktiskt överträffade sig själv genom att göra en övergång till trav på rakt spår, fast vi var på hemväg och dessutom hade sällskap att "springa ikapp" med!!! "Och idag har du chansen att visa varför man pratar om 'hästminne'!!! 

Efter lite inledande tölt sa Sylvia: "Vi passar på att göra en övergång till trav här i uppförsbacken!" Men till skillnad mot Hektor var Hamingja inte alls övertygad om att det var en bra idé... Jag gjorde flera misslyckade försök och Sylvia ropade: "Det är så NÄRA varje gång - men så bestämmer hon sig ändå för tölt... PRECIS så där gör Hremsa också...!!!" Men överst i backen kunde vi plötsligt enas om trav och matte fick ge MASSOR av beröm till sin duktiga häst!

När vi travat en stund tyckte Sylvia att vi skulle sakta av till skritt för att göra ny igångsättning. Och jag hade aldrig något val, för när hon visslade åt Hektor så bromsade ju Hamingja direkt också. I sådana lägen är det som att Sylvia har en fjärrkontroll till min häst! "Varför har du inte lärt Hamingja ett så effektivt ljud för trav också?!!" undrade jag medan jag åter kämpade för att övertyga min lilla dam om att vi skulle kunna välja trav en gång till... Note to self: Man ska INTE göra som instruktören och avbryta när man ÄNTLIGEN fått trav! (Fast det är väl egentligen "Note to horse" - för det var INTE jag utan Hamingja som saktade ner till skritt direkt Sylvia visslade till...!)

Men tillslut kunde min häst och jag faktiskt enas om trav igen - och lustigt nog i en liten utförsbacke! 

Sedan travade vi på fram till backen upp till nya kalhygget, där jägarna brukar sitta och fika. Men en bit upp i backen gick fröken över från trav till tölt... "Normala" hästar väljer ju trav i uppförsbacke medan de hellre töltar utför - men Hamingja vill uppenbarligen inte göra det lätt för sig!

Härlig utsikt uppifrån berget när vi red "Krummislingan"!!!

Vi red upp på hygget men istället för att ta vänster uppe på höjden och rida ner på vägen igen, som jag brukar, fortsatte vi en bit rakt fram för att sedan ta höger in på en stig längs skoterleden. Jag trodde först att jag aldrig ridit där förut, men sedan kom jag på att detta var den slinga som Sylvia, Anna M och jag ridit en gång för många år sedan på den tiden då Sylvia hade en tävlingshäst som hette Krummi. Dagen efter en tävlingshelg red vi ut tillsammans för att hästarna skulle få mjuka upp musklerna med terrängskritt. Fast den gången red vi åt motsatt håll slingan åt motsatt håll. När jag ett tag senare skulle rida där igen lyckades jag inte hitta rätt väg utan tänkte att jag skulle be Sylvia visa mig igen, men det glömde jag bort. Men nu blev jag alltså påmind igen - så nu kan jag rida den här "Krummislingan" fler gånger!

Vi fortsatte sedan genom skogen ovanför Sylvia och Jannes grannar så att vi kom ut på bilvägen igen först en bit bortanför jaktstugan åt Alviksträskhållet. Mycket muskelbyggande terrängskritt blev det idag, men förutom nyttig travträning hann vi även med lite galopp i terrängen. Och tillbaka i stallet konstaterade vi att vi måste ha varit ute 1,5 timme - vilket är LÅNGTUR i Sylvias mått mätt!

Igår tog jag bort eltråd så att "The Queen" även fick tillgång till den översta delen av stonas vinterhage. Där finns det lite mer grönt att tugga på så det känns inte riktigt lika synd om henne för att hon inte får gå med de andra i sommarhagen. I kväll har det tagits nytt blodprov på henne också så i nästa vecka får vi förhoppningsvis beskedet vi LÄNGTAR efter: att hon kan sättas igång mer på allvar - d v s inte längre bara i skritt. Håll tummarna för det!!!