Idag fick Hamingja och jag trevligt sällskap av lillebror Hektor och Sylvia på vårt träningspass! Vi red "midsommarrundan" och även om det inte var jättehögt tempo så blev Hami rejält svettig i värmen. Jämfört med Láras "björnpäls" har Hamingja inte sett särskilt långhårig ut. Men nu när Lára är klippt inser jag att även Hami - precis som de andra Mariebäckshästarna - hunnit sätta en hel del vinterpäls om än i mer "normal" grad än det The Queen satsat på. Sylvia har redan klippt Hremsa på hals och bogar och det är definitivt läge att göra detsamma på Hamingja!
Längs Torrbergsvägen red vi tölt i friskt tempo - så friskt att det låg på gränsen till vad unge Hektor ännu klarar av. Efter en stund lät Sylvia honom därför gå över i trav. "Skrytmånsar!!!" sa jag. "Vaddå, undrade Sylvia illmarigt, "Det är väl bara att ge en travsignal så travar hästen?!" Men hon visste ju lika väl som jag att Hamingja inte skulle gå över i trav på rakt spår i det här läget när hon dessutom "sprang ikapp" med Hektor.
När vi skrittat och galopperat tillbaka genom skogen och kom ut på lilla skogsvägen tillbaka till stallet nyttjade jag vändplanen till att lägga en volt och vi gjorde en klockren igångsättning i trav! Mycket nöjd lät jag Hamingja trava hemåt - men väldigt snart var det som att hon "drog i handbromsen". Huvudet åkte upp när hon började spana efter något samtidigt som hon blev så spänd att traven snabbt var ett minne blott... När Sylvia och Hektor kom ikapp reagerade han på samma sätt - och plötsligt plaskade det till och ett MONSTER kom upp ur diket vid vägen! Men det visade sig bara vara "mördar-Asta" (världens snällaste hund) som tur var!
Mot bättre vetande gjorde jag ett nytt försök till travövergång, denna gång på rakt spår, men Hamingja valde - förståss - att tölta. Nästa försök gjorde jag från en minivolt. Det brukar ju ofta fungera, men nu blev det galopp istället. Av någon anledning fick jag ändå för mig att göra ett nytt försök på rakt spår - och plötsligt var Hamingja och jag helt överens om valet av gångart!!! När vi är så här nära hem brukar dragningskraften från stallet vara så stark att hon inte har tid med trav - och nu hade vi ju dessutom ett sällskap som hon ville skynda sig före... Men PLÖTSLIGT HÄNDER DET!!! Verkligen ett genombrott på "travområdet"!!! (Det gäller ju att glädja sig åt det lilla!!!)
Lára fick utökad hage idag - så nu har hon liiite mer grönt att beta. Stackars gumman som missat nästan hela sommarbetet... Om jag bara visste vad det är hon ätit... och om hon bara förstod att hon ska låta bli att äta den växten i fortsättningen!!!
Längs Torrbergsvägen red vi tölt i friskt tempo - så friskt att det låg på gränsen till vad unge Hektor ännu klarar av. Efter en stund lät Sylvia honom därför gå över i trav. "Skrytmånsar!!!" sa jag. "Vaddå, undrade Sylvia illmarigt, "Det är väl bara att ge en travsignal så travar hästen?!" Men hon visste ju lika väl som jag att Hamingja inte skulle gå över i trav på rakt spår i det här läget när hon dessutom "sprang ikapp" med Hektor.
När vi skrittat och galopperat tillbaka genom skogen och kom ut på lilla skogsvägen tillbaka till stallet nyttjade jag vändplanen till att lägga en volt och vi gjorde en klockren igångsättning i trav! Mycket nöjd lät jag Hamingja trava hemåt - men väldigt snart var det som att hon "drog i handbromsen". Huvudet åkte upp när hon började spana efter något samtidigt som hon blev så spänd att traven snabbt var ett minne blott... När Sylvia och Hektor kom ikapp reagerade han på samma sätt - och plötsligt plaskade det till och ett MONSTER kom upp ur diket vid vägen! Men det visade sig bara vara "mördar-Asta" (världens snällaste hund) som tur var!
Mot bättre vetande gjorde jag ett nytt försök till travövergång, denna gång på rakt spår, men Hamingja valde - förståss - att tölta. Nästa försök gjorde jag från en minivolt. Det brukar ju ofta fungera, men nu blev det galopp istället. Av någon anledning fick jag ändå för mig att göra ett nytt försök på rakt spår - och plötsligt var Hamingja och jag helt överens om valet av gångart!!! När vi är så här nära hem brukar dragningskraften från stallet vara så stark att hon inte har tid med trav - och nu hade vi ju dessutom ett sällskap som hon ville skynda sig före... Men PLÖTSLIGT HÄNDER DET!!! Verkligen ett genombrott på "travområdet"!!! (Det gäller ju att glädja sig åt det lilla!!!)
Lára fick utökad hage idag - så nu har hon liiite mer grönt att beta. Stackars gumman som missat nästan hela sommarbetet... Om jag bara visste vad det är hon ätit... och om hon bara förstod att hon ska låta bli att äta den växten i fortsättningen!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar