Ser du stjärnan i det blåååå….?!!

En annan kväll - vid färjeläget - i brist på stjärnhimmel-bild.

I kväll fick Lára och jag njuta av en fantastisk stjärnklar himmel! Inte ett moln någonstans och tack vare att Mariebäck ligger mitt ute i skogen, utan några gatlysen eller annat som lyser upp i närheten, så ser man stjärnorna så oerhört tydligt!

Trots två vilodagar uppträdde Lára riktigt harmoniskt idag! Under uppvärmningstraven slappnade hon verkligen av, sträckte ut halsen och frustade så belåtet! TROTS att vi inte hade möjlighet att rida några volter på vägen! Efter en trevlig högergalopp fortsatte vi sedan uppvärmningen i tölt med lång hals - även nu med belåtna frustningar!

Inledde sedan själva träningsfasen med att rida övergångar från ryggning till tölt - med bibehållen längd på halsen. Och sedan samma sak, fast från samlad skritt till tölt. Och ju noggrannare jag förberedde oss desto bättre blev övergångarna - är det någon som blir förvånad?!

Vände hemåt igen innan vi kom till första huset i Avan, för att inte belysningen där skulle förstöra vårt mörkerseende. Stämde av att hon verkligen bar upp sig bra med bakbenen innan jag bad om ökad tölt - och fick då uppleva en sekvens riktigt häftig sådan!!! Och detta trots att vi hade tunga boots på! Visst for bogarna lite hit och dit - men jag kunde hela tiden få koll på dem innan det störde takten.

Efter en lång skrittpaus testade vi en ny sekvens ökad tölt. Den här gången gick det inte riktigt lika bra… Och jag insåg att eftersom hon säkert började vara lite trött i musklerna hade jag behövt vara ÄNNU noggrannare i förberedelserna, så att hon verkligen bar upp sig med bakdelen innan vi ökade tempot. Eftersom hon ännu så länge gärna hamnar på framdelen i ökade tölten.

På hemvägen mötte vi Madde och Penni. Det var först när de kom riktigt nära som vi kunde urskilja dem i mörkret - innan dess hade man bara sett Maddes pannlampa som till synes svävade fram över marken. Fast Penni förvarnade genom att frusta, så Lára behövde aldrig tro att det där som kom springande mot henne var en älg med julbelysning.

När Lára ätit dagens kraftfoder och fick gå ut till sin flock i hagen igen, gick jag in till KG och Yvonne och provade Sylvias Crosstrainer. Jag funderar lite på att skaffa mig en egen och då är det ju bra att kunna testa några och se om de går tillräckligt lätt för att min kropp ska tycka det är OK. Slarvade med tidtagningen, men jag tror det blev ungefär de tillåtna 2+3 minuterna. På torsdag är det dags för City Rehab igen (även varmvattenbassängen där) men förhoppningsvis kan jag göra om dagens test igen någon dag nästa vecka.