Massor av snö och porlande glädje!

Feykir har fjäskat ordentligt för matte på slutet: när jag kommer till hagen för att hämta honom lämnar han genast höbalen och kommer till mig! Idag var han snöig när jag tog in honom...

...REJÄLT snöig, som ni kan se!!!

Och det är verkligen fascinerande hur otroligt välisolerande en islandshästpäls är: som ni ser är han HELT torr där jag borstat bort snön! Tänk om man kunde samla ihop all päls när de släpper på våren och tilläggsisolera huset!

Fia och jag "växeldrar" med motivationen. Idag sms:ade hon att hon inte tänkte rida, men jag fick henne snabbt på andra tankar. Och förra veckan gjorde hon detsamma för mig! Väl i stallet bestämde vi oss för att rida skogsrundan. När vi "klätt på" hästarna och ocs själva både utrustning och reflexer vägrade min suveräna boglampa fungera... Som tur var fick jag låna en liten pannlampa av Fia, så jag var inte helt utan lyse.

Tyvärr visade det sig att det kört skotrar längs skogsrundan... Något vi i o f s har räknat med ska hända eftersom den är uppmärkt skoterled - men vi hoppades att de inte skulle börja köra riktigt ännu... Detta innebar att den lätta, fluffiga snön som hästarna ganska lätt kunnat forcera nu var ihoppackad och MYCKET jobbigare för dem att gå i.

Alltså blev det mest skritt. Vi provade att höja tempot några gånger - men det märktes att det var riktigt, riktigt jobbigt för hästarna så det blev inga långa sträckor. Tillslut bestämde vi oss för att vända och skritta hemåt igen.

Båda hästarna blev faktiskt riktigt upplivade av att vara på hemväg! Två gånger gjorde Feykir på eget initiativ galoppfattning från skritt och fräste iväg genom snön. Och det var sådan tydlig glädje i de där galoppfattningarna att jag inte hade hjärta att bromsa utan lät honom springa på till dess underlaget åter tvingade honom att sakta av. Lukka verkade lika glad - hon hakade på oss och slog dessutom bakut flera gånger!

Hästarnas glädje smittade av sig - både Fia och jag var så glada efter denna ridtur. "Glädjen porlar inuti!" beskrev Fia - och jag kunde bara hålla med!