Vad gör grabbarna i vallackflocken...

... på morgonen när de hämtats upp från betet till vinterhagen vid stallet? Svar: de letar upp hagens jordigaste område (där det är minst insekter) och SOFTAR!!!

Fúni i förgrunden - och "mitt i smeten" ligger Feykir.

Feykir sover!

Han andades så tungt - hade jag inte hört honom sova förut skulle jag ha trott att han hade fått något fel i luftfören!

....orkar inte stiga upp...

Jag hann gosa en ganska lång stund med min sovande häst! Ibland höjde han huvudet och spetsade öronen efter något ljud. Men sedan sjönk mulen mot backen igen... Tillslut blev jag i alla fall tvungen att säga åt honom att stiga upp - och det var inte utan att jag kände mig ganska grym för uppenbarligen sov han ju jätteskönt!

Fick ridsällskap av "vice stallchef" Anna M som idag red Fias Lukka. Feykir var faktiskt riktigt på allerten idag! Redan vid första försöket att rygga för överskänklar och säte var han med på noterna, så trots (eller kanske för att) han just hade sovit behövde han inte "väckas" i början av ridturen den här dagen! Lukka behöver träna på att "tänka framåt" så Anna M red på i ganska högt tempo med henne, med mycket galopp. På vägen bortåt använde jag denna draghjälp till att rida ett högre tempo i tölten - när jag fick aktiteten i Feykirs bakben "på köpet". Det gick riktigt, riktigt bra! Det var väl inte helt ren fyrtakt, men det var oerhört mycket stabilare än innan Sylvia tränade honom! Inte en enda rollning faktiskt!

På hemvägen fortsatte Anna M och Lukka att agera "hare" för oss - men nu försökte jag istället använda all energi det skapade i Feykir till att samla honom mer i tölten. Till att börja med gick det riktigt bra det också! Fast när Lukka kom för långt före och han riskerade att förlora henne ur sikte blev han så uppjagad och spänd i kroppen så då blev det väääldigt passtaktigt... (Det är verkligen intressant: när Reykur blev spänd så hade han bara en enda gångart: tölt. Fast om Feykir har minsta spänning någonstans så blir det inte tölt...) Jag kan tänka mig att vi hade kunnat få till riktigt våldsam racergalopp i det läget om Feykir bara fått chansen... men istället lät jag honom tölta så snabbt han kunde och det gick riktigt hyfsat nu också!

Det blev lite kortare ridtur idag, bara drygt 40 minuter. Men vi höll ett ganska högt tempo så Feykir hade ändå fått jobba rätt bra. Efter ridturen kunde jag inte längre låta bli att plocka fram viktmåttbandet... Har inte velat göra det efter de här två veckornas ledighet, för jag ville inte få bekräftat det t o m mina ögon ser: att han har gått upp ytterligare i vikt... Och med måttbandet runt magen gick det inte att lura mig själv längre - bara att konstatera att han hade lagt på sig 5 kg till och nu väger 385 kg... (Tur att han är vallack - killars vikt får man väl prata om?!) Istället för 15 är det nu alltså 20 kg som vi skulle behöva jobba bort! Men förra sommaren lyckades vi rida bort beydligt mer än så - omöjligt är det alltså inte!