Om man tycker att spinning och olika former av "militärträning" inte är nog krävande så kan jag rekommendera travträning på en Hamradisavkomma - gärna en som även är efter Mökkur...!!! Numera har jag i alla fall kommit så pass långt att jag kan behålla balansen i traven tillräckligt för att inte vara nära att ramla av (...eller...bara är nära att ramla av ibland...!) Men det är en lååååång bit kvar innan jag även har kondition för att orka sådan ridning under några längre sträckor - f f a när vi rider ut och Hamingja därmed kan ta ut stegen ORDENTLIGT...!
Här har det snöat sedan igår så nu ser det åter ut som på bilden ovan! Men dagens milda väder gjorde att jag var rädd för att det skulle vara "styltsnö" som packas i hovarna och sätter broddarna ur funktion... Använde tipset från förra helgen att spraya pälsglans i hovarna men tänkte ändå för säkerhets skull minimera skrittpauserna - för så länge man rider i tempo kan man ha turen att den snö som ev fastnar sedan ramlar loss igen ganska snart.
Janne var precis ute och plogade med traktorn och jag valde en välskottad del av gården för att ändå våga mig på lite voltarbete i skritt (för att Hamingja skulle få stretcha genom att korsa bak). Och chansningen gick hem - för när vi en stund senare töltade iväg på hellånga tyglar var det verkligen tölt och inte grisepass och ändå utan styltor i hovarna!
När vi lite senare fortsatte uppvärmningen i trav fick matte verkligen jobba - att rida lätt till Hamingjas STORA travsteg kräver en kondition av en helt annan klass än min... :-O Hamingja däremot verkade SÅ nöjd över att äntligen få ta i lite...! Och det var definitivt snarare matte än hon som behövde den efterföljande skrittpausen...! I den vevan träffade vi "monstret i diket" - fast denna gång satt han i sin bil och såg ofarlig ut istället för att stå så där skumt nedböjd medan han fyller sina vattendunkar från kallkällan som ligger längs Mariebäcksvägen. När han stannade bilen och vevade ner rutan för att prata en stund var det bara matte som oroade sig lite för att det skulle hinna bildas styltor i hovarna medan vi stod stilla...
Men även i detta avseende visade han sig vara helt ofarlig - när vi en stund senare fortsatte vår ridtur var det fortfarande med full funktion från broddarna i Hamingjas skor! Framme vid "världens ände"/korsningen vid sjön tog vi av till höger in mot byn Alviksträsk och red två omgångar galopp uppför backen in mot byn innan vi vände tillbaka hemåt igen.
Under hemvägen blev det mest tölt - men det var bara en kortare sekvens på slutet som jag bad om samling i nivå med den vi red igår. I övrigt fick hon "rulla på" i ett mellantempo där jag var nöjd så länge som hon arbetade utan spänningar och med bibehållen längd på halsen. "Vattenmannen" hade föresten hunnit fylla sina dunkar och passerat oss i bilen på väg tillbaka långt innan vi närmade oss kallkällan igen - så vi fick aldrig veta hur farlig han kunde vara på plats i diket...
Tillbaka i stallet skulle jag lunchfodra hästarna och jag passade på att göra det medan Hamingja stod inne och åt sin betfor och luzern. Det är bara "Fröken högst i rang" som är lite rund av dem nu... så det är ju bara bra om de andra hinner få lite försprång i ätandet! Hamingja hade föresten INTE fått mer skav av hasskydden som hon fått ha på sedan igår så nu ska jag ändå våga använda dem igen! Fast jag vill ändå "spara" dem till då de verkligen behövs, d v s efter tuffare träningspass med mycket samling, så idag fick hon gå ut i hagen igen utan dem. Men ryggvärmaren var förstås på plats ändå!
Här har det snöat sedan igår så nu ser det åter ut som på bilden ovan! Men dagens milda väder gjorde att jag var rädd för att det skulle vara "styltsnö" som packas i hovarna och sätter broddarna ur funktion... Använde tipset från förra helgen att spraya pälsglans i hovarna men tänkte ändå för säkerhets skull minimera skrittpauserna - för så länge man rider i tempo kan man ha turen att den snö som ev fastnar sedan ramlar loss igen ganska snart.
Janne var precis ute och plogade med traktorn och jag valde en välskottad del av gården för att ändå våga mig på lite voltarbete i skritt (för att Hamingja skulle få stretcha genom att korsa bak). Och chansningen gick hem - för när vi en stund senare töltade iväg på hellånga tyglar var det verkligen tölt och inte grisepass och ändå utan styltor i hovarna!
När vi lite senare fortsatte uppvärmningen i trav fick matte verkligen jobba - att rida lätt till Hamingjas STORA travsteg kräver en kondition av en helt annan klass än min... :-O Hamingja däremot verkade SÅ nöjd över att äntligen få ta i lite...! Och det var definitivt snarare matte än hon som behövde den efterföljande skrittpausen...! I den vevan träffade vi "monstret i diket" - fast denna gång satt han i sin bil och såg ofarlig ut istället för att stå så där skumt nedböjd medan han fyller sina vattendunkar från kallkällan som ligger längs Mariebäcksvägen. När han stannade bilen och vevade ner rutan för att prata en stund var det bara matte som oroade sig lite för att det skulle hinna bildas styltor i hovarna medan vi stod stilla...
Men även i detta avseende visade han sig vara helt ofarlig - när vi en stund senare fortsatte vår ridtur var det fortfarande med full funktion från broddarna i Hamingjas skor! Framme vid "världens ände"/korsningen vid sjön tog vi av till höger in mot byn Alviksträsk och red två omgångar galopp uppför backen in mot byn innan vi vände tillbaka hemåt igen.
Under hemvägen blev det mest tölt - men det var bara en kortare sekvens på slutet som jag bad om samling i nivå med den vi red igår. I övrigt fick hon "rulla på" i ett mellantempo där jag var nöjd så länge som hon arbetade utan spänningar och med bibehållen längd på halsen. "Vattenmannen" hade föresten hunnit fylla sina dunkar och passerat oss i bilen på väg tillbaka långt innan vi närmade oss kallkällan igen - så vi fick aldrig veta hur farlig han kunde vara på plats i diket...
Tillbaka i stallet skulle jag lunchfodra hästarna och jag passade på att göra det medan Hamingja stod inne och åt sin betfor och luzern. Det är bara "Fröken högst i rang" som är lite rund av dem nu... så det är ju bara bra om de andra hinner få lite försprång i ätandet! Hamingja hade föresten INTE fått mer skav av hasskydden som hon fått ha på sedan igår så nu ska jag ändå våga använda dem igen! Fast jag vill ändå "spara" dem till då de verkligen behövs, d v s efter tuffare träningspass med mycket samling, så idag fick hon gå ut i hagen igen utan dem. Men ryggvärmaren var förstås på plats ändå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar