Jag vänder ridkappan efter vinden!

Lára poserar motvilligt (ska man verkligen behöva hålla huvudet stilla flera sekunder???!!!) i nytt träns! Jag har sedan tidigare en grimma i Threadstones "Rich tan"-läder och kvaliteten är så UNDERBAR att jag slog till direkt när jag upptäckte ett träns i samma material som dessutom hade achennosgrimma där "flärpen" går att ta bort så att det blir en "ren" engelsk nosgrimma. Dekoren på pannbandet känns ju lite vågad på fröken bulldozer… men den är väl så nära armering man kan komma, så jag tyckte det var värt ett försök! Beställde detta för en dryg månad sedan, men paketet kom på avvägar i flera omgångar (har bl a besökt Gällivare) och det var först nu det äääääntligen hittade till Gammelstad!

Innan tränsprovningen hade Lára i alla fall fått vara ute på ridtur - så jag har inte bara plågat henne med "manekängande" idag. Det har plötsligt blivit mer vinterlikt här! 13 minusgrader låter ju inte så mycket (om man inte jämför med den senaste månadens temperaturer förståss) men dessa kombinerades dessutom med "en vind som hetsade minusgraderna att anfalla"! M a o hade jag för första gången ett lämpligt väder för att testa de batteridrivna värmesulor jag fick av Johan i julklapp.

Dessutom invigde jag detta - också julklapp från Johan - som förvandlar ridhjälmen till skön pälsmössa, med mjuk konstpäls både över öron, kinder och i nacken!!! Underbart skönt en sådan här dag med isande vindar!!! Värmesulorna såg dessutom till att mina vinterridstövlar snabbt blev varma (precis som alla kläderna i Josefshallen håller de inte så många plusgrader när man tar dem på sig…) Innan vi red iväg slog jag av värmen - för att sedan slå på en igen när vi skrittade sista biten hem (det var ju ändå inte särskilt kallt ute idag). Sammanfattande omdöme om sulorna: supersköna!!!

Såg dessutom till att "vända ridkappan efter vinden" - d v s rida mot Avan så att vi hade motvind först och sedan medvind på hemvägen. Gör man tvärt om är det så lätt att man underskattar temperaturen och under hemvägen ångrar att man red så långt…

Dagens uppgift för mig och Lára var att "översätta" tisdagens ridlektion till ridning längs vägen. Som väntat var det svårare att bibehålla lösgjordheten och den megalånga halsen i ökningarna när vi red ut. Flykt reflexen (d v s "huvudet upp-reflexen" är ju så mycket starkare hos henne då.) Så jag fick jobba mer med att påminna om formen. Det var förståss en nackdel också att jag inte kunde lägga in (lösgörande) volter och volt tillbaka titt som tätt heller. Men hela tiden gick det ändå BETYDLIGT bättre än senast vi red ut - bara inte lika superbra som i tisdags och igår på ridbanan.

Att sedan få henne att varva ner ordentligt i luuuuugn tölt som avslutning var inget som helst problem - då verkade flyktreflexen vara "off line"! När hon dessutom fått sträcka ut i nedvarvningstrav och det var dags att skritta sista biten hem började jag känna mig aaaaningen kall om tårna. Men då tryckte jag igång värmen i sulorna igen och ett par minuter senare var det varmt och skönt! De har två värmelägen och jag använde bara det med lägre värme idag. Och dessutom alltså bara före ridturen och när vi skrittade sista biten hem. M a o finns det stora möjligheter kvar att hantera riktig vinterkyla - om vi nu får någon sådan tillslut!

Jag hade faktiskt "råkat" beställa två träns… när jag såg det här i krokodilpräglat skinn kunde jag helt enkelt inte låta bli!!! Även detta hade achengrimma med löstagbar "flärp" som alltså kunde omvandlas till den engelska nosgrimma som Lára trivs bäst med. Båda tränsen är i ponnystorlek och som väntat passade de bra - även om damens nätta huvud har en rejäl "påbyggnad" av vinterpäls så här års. Tyglarna som följde med (båda tränsen) var dock alldeles för korta - så om någon behöver ponnytyglar går det bra att höra av sig!

Det är verkligen ROLIGT att köpa hästprylar!!! (Ja, endel annat också…som handväskor t ex!!!) Hörde tidigare i höst en kompis säga: "Den största fördelen med att inte ha egen häst längre, utan bara vara medryttare, är att man inte behöver köpa en massa hästprylar…" Och då insåg jag direkt att vi måste komma från HELT olika planeter hon och jag!!!

Efter stallet blev det en omgång crosstrainer i källaren - men det kanske var en dum idé för nu har jag REJÄLT ont på sina ställen, trots två rejäla doser av simhallens ångbastu som avslutning… Jobbet, ridningen samt "väder och vind" hade kanske varit tillräcklig påfrestning idag… Ja, tyvärr är det ju inte alltid så lätt att veta förrän efteråt...