måndag 25 november 2013

Det gäller att ha bra på fötterna!!!


Det var MÖRKT i skogen i kväll…!!! 

Lára och jag red rundan genom skogen till Torrbergsvägen och tillbaka på egen hand i kväll - ungefär en timme var vi ute. Igår red vi motsols, men idag valde jag att rida medsols, eftersom jag trodde att mina chanser att hitta rätt stig från Torrbergsvägen in genom skogen igen i mörkret skulle vara större då.

Anledningen att jag valde skogsrundan trots att det var mörkt, var förhoppningen att underlaget skulle vara bättre för Lára. Det är så hårdfruset på vägarna nu att hon halkar så snart hon försöker ta i ordentligt med bakhovarna… Och så länge vi höll oss längs stigarna inne i skogen fungerade det precis som jag hoppats på! Men p g a den begränsade sikten blev det ändå mer skritt än när vi red samma sträcka i dagsljus med Sussi och Ari igår.

Väl framme vid Torrbergsvägen satsade vi på galopp förståss! Men i o m att det var kallare än igår var det också mer halt, så Lára halkade till ibland. Vid ett sådant tillfälle saktade hon ner till trav, men när jag förvånat frågade: "Vill du verkligen inte galoppera mer?!" fattade hon självmant ny galopp. Lustigt nog fortsatte hon dock inte i vänster galopp - som hon alltid brukar ta när hon väljer själv - utan i höger galopp. Som om hon ville skyla över den pinsamma nedsaktningen till trav med "Jag tänkte ju bara att det var dags att byta galopp…" :-D

Jag hittade platsen där vi skulle vika in i skogen igen utan problem. Blev ganska lättad, för jag hade just börjat fundera på hur det skulle vara om jag INTE gjorde det… Lára känns inte HELT pålitlig i sådana här fall… Visserligen är jag alldeles övertygad om att hon hittar hem, men hon har inte den där starka dragningskraften hemåt som hästar brukar ha. Så hon skulle lika glatt kunna fortsätta förbi "hemvägen" och galoppera vidare!

När vi kommit in bland träden igen ringde min mobil. Det var hovslagaren, som skulle komma och sko henne lite senare på kvällen, som ville stämma av vilken tid vi hade bestämt. Jag kunde då konstatera att Lára lagt sig till med samma vana som Feykir hade: så snart min mobil ringer så stannar hon!

Ungefär halvvägs tillbaka genom skogen igen blev det plötsligt TVÄRSTOPP! Lára hade uppenbarligen fått vittring på något i skogen framför oss. Oklart om det var älgar eller spöken, men hon tänkte i alla fall ALDRIG I LIVET fortsätta åt det hållet! Jag förklarade för henne att vi hade avverkat ungefär 3/4 av vår runda och bara hade 1/4 kvar - så jag hade INTE tänkt vända och rida tillbaka åt andra hållet… Men hon behöll "handbromsen" hårt åtdragen och indikerade tydligt att enda chansen att hon skulle lossa på den var att jag lät henne vända bortåt igen…

Jag fick helt enkelt ta till mitt "anti älg-knep": att börja sjunga högt och ljudligt. Vet inte om detta skrämde iväg de möjliga älgarna eller om Lára blev desperat att få tyst på den skränande matten hon hade på ryggen - men hur som helst började Lára i alla fall röra sig framåt igen! Först ytterst tveksamt, men sedan mer och mer energiskt. Knepet fungerade även denna gång alltså!

Tillbaka i stallet var det drygt en timme till dess hovslagaren skulle dyka upp. Så Lára fick stå i en box och mumsa kraftfoder och extra hö, medan jag gick upp till Josefshallen för att äta min medhavda middag och lyssna på ljudbok.

Sedan var det alltså ÄNTLIGEN dags för henne att få riktiga vinterskor med fyra broddar samt snösulor! Glädjande nog var dessutom vår vanlige hovslagare tillbaka, efter att ha varit sjukskriven sedan i början av maj! Lára blev uppenbarligen så glatt överraskad över detta att hon helt glömde bort att bita honom!

(Det är annars en "sport" hon har: hon biter honom i baken och ställer sig sedan och blundar i väntan på att han ska daska till henne. Sedan ser man hur hon står och funderar på om hon ska bita honom igen - och efter en stund brukar hon alltid komma fram till att hon inte kan låta bli, fast hon vet så väl att hon kommer att få en dask till… Men det är uppenbarligen värt det!)

När så Lára åter var "fyrhjulsdriven" avslutade jag mina 5 timmar i stallet med att kvällsfodra hästarna. 

Inga kommentarer: