Första tävlingdagens morgon fick en riktig rivstart, av den kaliber som bara ett telefonsamtal i ottan med meddelandet: Skynda er hit, hästarna har rymt!!! kan åstadkomma. Gissa om vi var klarvakna på sekunden??!! När Sussie och jag anlände till Ragvaldsträsk blev Ari precis infångad som sista häst och lättade kunde vi konstatera att både han och Lara var helt oskadda och verkade mest ha haft en trevlig semester med gräs och stora ytor att springa på.
Men Elisabeths fine Demantur var däremot REJÄLT skärrad... De första hästarna som rymt hade skrämt honom genom stängslet, där han trasslade in sig. sedan hade han sprungit genom hagområdet, över en jordvall och över en stor äng - hela tiden med stängslet släpande efter sig... Inkl två slangvindor... Till råga på allt hade han sedan dessutom hamnat i slagsmål med en annan häst. .. :-O Detta hade ju verkligen kunnat sluta precis hur illa som helst, men som tur var hade han enbart två ytliga sårskador. Veterinären som kom för att besökta femgångshästarna tyckte det var OK att starta ändå, i o m att han inte var halt. Men Elisabeth valde ändå att stryka sig eftersom hon förstås inte vill ta några risker med sin fina häst.
När vi fått låna stolpar (nästan alla våra var trasiga) och byggt upp nya hagar återvände Sussi och jag till hotellet för att äta frukost och hämta våra tävlingskläder - för något sådant hade vi förstås inte haft tid med vid morgonens utryckning!
Tillbaka på tävlingsplatsen var det dags att börja förbereda oss för vår första klass: tölt T3. Efter morgonens upplevelser kändes det inte lätt att fokusera på tävlingen. Men så här i efterhand tänker jag att det kanske var ganska bra, för jag hann inte bli nervös och orkade dessutom vara riktigt fokuserad när jag red - trots värmen.
Hade lyckats bra med uppvärmningen också. Tidigare tävlingar har min uppvärmning alltid gått ut på att rida henne tillräckligt trött för att hon skulle ha tid att fokusera på mig. Men nu bedömde jag att vi var förbi det stadiet och värmde först upp enligt Atlis instruktioner, red sedan upp på asfaltvägen och "kände på" arbetstempo och ökat tempo. Efter detta fick hon skritta till strax innan vi skulle till collectingring, då jag samlade henne i tälten igen.
Väl på banan kunde jag till min glädje konstatera att jag numera inte bara sitter helt paralyserad på hästryggen utan faktiskt klarar att både andas och t o m rida till viss del! Det går framåt!!! Och det gör det verkligen i övrigt också - för Lara och jag gjorde vår bästa tävlingsprestation hittills!!! Allt kändes SÅ mycket bättre än igår, nu när underlaget var välpreparerat och våra fina poäng räckte t o m till seger i uttagningen!!! Är min häst bäst eller är hon bäst??!!
Sussi och Ari var också jätteduktiga och red in på en andraplats medan Linn och Nasi kom fyra! Andra framgångsrika miduriter var Magda på Mysla från Mariebäck resp Johannes på Sylvias tidigare tävlingshäst Dad, vilka båda vann sina uttagningar. Maja gjorde fin tävlingsdebut på sin Baltasar och vår yngsta tävlingsryttare Agnes gjorde som alltid en mycket fin prestation på sin Robur!
Efter lunchen hann jag se hela ungdomarnas V5 uttagning där bl à Sara Maltane gjorde en jättefin visning med sin Berserkuravkomma Sleipnir (som också bodde i Mariebäck några år. Alla islanshästvägar leder ju dit!!!)
När det var dags för vår fyrgångsuttagning V2 hade jag en svår balansgång... "Ju argare Lara desto bättre tölt" skulle vägas mot "för arg Lara betyda ingen skritt eller trav"... Även nu värmde jag mycket kort, gjorde ett par galoppfattningar ur skritt istället för att tälta uppe på vägen, lät henne skritta mycket med halvlång tygel samt samlade tälten strax innan vi red till collectingring.
Och det kändes som om visningen knappt hade kunnat gå bättre! Hon var på hugget i arbetstempo tölt, travade även stadigt (och jag kom t o m ihåg att sträcka på mig och dra bak axlarna ibland!), skritten gav antagligen de lägsta poängen (har i skrivande stund inte fått domarkommentarerna) men hon taktade i alla fall inte och på slutet slappnade hon t o m av. Galoppfattningen var klockren och galoppen riktigt lugn för att vara Lara och avslutningsvis vår bästa ökade tölt hittills! Detta trots att man hoppat över en sladdpaus och banan därför var ganska mjuk i kurvorna. Min duktiga häst!!!
Våra poäng räckte till en delad tredjeplats tillsammans med Linn och Nasi, medan Sussi och Ari kom tvåa!!! Vann gjorde Susanna Hermansson på en jättefin egen uppfödning. Hästen är bara fem år och var på en ovalbana första gången igår - det blir VÄLDIGT spännande att se vad som blir av henne i framtiden!!! (Nu närmast ska hon i alla fall avelsvisas.)
Men Elisabeths fine Demantur var däremot REJÄLT skärrad... De första hästarna som rymt hade skrämt honom genom stängslet, där han trasslade in sig. sedan hade han sprungit genom hagområdet, över en jordvall och över en stor äng - hela tiden med stängslet släpande efter sig... Inkl två slangvindor... Till råga på allt hade han sedan dessutom hamnat i slagsmål med en annan häst. .. :-O Detta hade ju verkligen kunnat sluta precis hur illa som helst, men som tur var hade han enbart två ytliga sårskador. Veterinären som kom för att besökta femgångshästarna tyckte det var OK att starta ändå, i o m att han inte var halt. Men Elisabeth valde ändå att stryka sig eftersom hon förstås inte vill ta några risker med sin fina häst.
När vi fått låna stolpar (nästan alla våra var trasiga) och byggt upp nya hagar återvände Sussi och jag till hotellet för att äta frukost och hämta våra tävlingskläder - för något sådant hade vi förstås inte haft tid med vid morgonens utryckning!
Tillbaka på tävlingsplatsen var det dags att börja förbereda oss för vår första klass: tölt T3. Efter morgonens upplevelser kändes det inte lätt att fokusera på tävlingen. Men så här i efterhand tänker jag att det kanske var ganska bra, för jag hann inte bli nervös och orkade dessutom vara riktigt fokuserad när jag red - trots värmen.
Hade lyckats bra med uppvärmningen också. Tidigare tävlingar har min uppvärmning alltid gått ut på att rida henne tillräckligt trött för att hon skulle ha tid att fokusera på mig. Men nu bedömde jag att vi var förbi det stadiet och värmde först upp enligt Atlis instruktioner, red sedan upp på asfaltvägen och "kände på" arbetstempo och ökat tempo. Efter detta fick hon skritta till strax innan vi skulle till collectingring, då jag samlade henne i tälten igen.
Väl på banan kunde jag till min glädje konstatera att jag numera inte bara sitter helt paralyserad på hästryggen utan faktiskt klarar att både andas och t o m rida till viss del! Det går framåt!!! Och det gör det verkligen i övrigt också - för Lara och jag gjorde vår bästa tävlingsprestation hittills!!! Allt kändes SÅ mycket bättre än igår, nu när underlaget var välpreparerat och våra fina poäng räckte t o m till seger i uttagningen!!! Är min häst bäst eller är hon bäst??!!
Sussi och Ari var också jätteduktiga och red in på en andraplats medan Linn och Nasi kom fyra! Andra framgångsrika miduriter var Magda på Mysla från Mariebäck resp Johannes på Sylvias tidigare tävlingshäst Dad, vilka båda vann sina uttagningar. Maja gjorde fin tävlingsdebut på sin Baltasar och vår yngsta tävlingsryttare Agnes gjorde som alltid en mycket fin prestation på sin Robur!
Efter lunchen hann jag se hela ungdomarnas V5 uttagning där bl à Sara Maltane gjorde en jättefin visning med sin Berserkuravkomma Sleipnir (som också bodde i Mariebäck några år. Alla islanshästvägar leder ju dit!!!)
När det var dags för vår fyrgångsuttagning V2 hade jag en svår balansgång... "Ju argare Lara desto bättre tölt" skulle vägas mot "för arg Lara betyda ingen skritt eller trav"... Även nu värmde jag mycket kort, gjorde ett par galoppfattningar ur skritt istället för att tälta uppe på vägen, lät henne skritta mycket med halvlång tygel samt samlade tälten strax innan vi red till collectingring.
Och det kändes som om visningen knappt hade kunnat gå bättre! Hon var på hugget i arbetstempo tölt, travade även stadigt (och jag kom t o m ihåg att sträcka på mig och dra bak axlarna ibland!), skritten gav antagligen de lägsta poängen (har i skrivande stund inte fått domarkommentarerna) men hon taktade i alla fall inte och på slutet slappnade hon t o m av. Galoppfattningen var klockren och galoppen riktigt lugn för att vara Lara och avslutningsvis vår bästa ökade tölt hittills! Detta trots att man hoppat över en sladdpaus och banan därför var ganska mjuk i kurvorna. Min duktiga häst!!!
Våra poäng räckte till en delad tredjeplats tillsammans med Linn och Nasi, medan Sussi och Ari kom tvåa!!! Vann gjorde Susanna Hermansson på en jättefin egen uppfödning. Hästen är bara fem år och var på en ovalbana första gången igår - det blir VÄLDIGT spännande att se vad som blir av henne i framtiden!!! (Nu närmast ska hon i alla fall avelsvisas.)
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar