Ovalbaneträning i Boden!

Grattis Boden, som fick besök av Lára och Démantur idag!!!

Dagen till ära invigde Lára dessutom sina nya transportskydd! Hittills har hon fått använda Feykirs gamla, men de var i storlek full så de nådde nästan ända upp till magen på nätta damen... Och hennes MKT negativa inställning till transportskydd påverkades inte direkt i positiv riktning av dessa... Men när jag "snubblade" över skydden på bilden ovan för halva priset så slog jag till direkt. Var liiite tveksam till om ponnystorlek verkligen skulle räcka till, men de visade sig  ju passa perfekt! Hon har samma storlek på benen som på huvudet alltså!

Väl i Boden visade det sig tyvärr att ovalen var mjuk och TUNG... Trots att han som sköter banorna där fått instruktionen att den ska vara MINST lika fast som travbanan, så verkar det inte riktigt vilja gå in... Lára och jag började träna på vad jag trodde var arbetstempo tölt, men fick direkt backning av Sylvia som stod nere vid banan en stund. "Menar du att det där skulle vara arbetstempo???!" undrade hon för självklart red jag alldeles för fort... Men inte nog med det, dessutom hade jag alldeles för stort fokus på avslappnad häst. "Nu är det inte Atlikurs, nu är det tävling så MKT mer energi, även om hon blir lite mer spänd. Du får reparera efter tävlingen sedan!" 

Det allra svåraste var dock ökade tölten... Jag tycker verkligen det är svårt att träna, för å ena sidan skulle jag vilja låta henne "rulla på" ganska många varv i båda varven för att hitta balansen och för att jag ska hinna lära mig hur jag ska stötta/parera i olika situationer. Men samtidigt är ökade tölten så jobbig för hästen... Lára slutar ju i o f s aldrig springa - sådan trötthet lider hon aldrig av. Men man märker ju att hon inte orkar bära upp sig på samma sätt utan gångartens kvalitet försämras ju efter ett tag... 

Dessutom var ju banan som sagt TUNG - så även på raksträckorna gick det mycket sämre att hålla en ren takt än vad det gjort när vi tränat på grusvägen hemma. Och det hade jag väl inte riktigt räknat med... kurvorna däremot förstod jag ju att vi skulle ha lite problem med eftersom vi inte kan träna dem hemma. I höstas minns jag att ett av de stora problemen i kurvorna var att hon rollade med ytterbogen, men nu rollade hon med innerbogen istället. Med den här hästen behöver man aldrig ha tråkigt!

När jag tyckte att vi bränt tillräckligt med krut på tölten red jag ett fyrgångsprogram. Lára var redan genomsvettig, men när det var dags att galoppera gasade hon ändå på så att jag blev tvungen att bromsa henne. (Vet nämligen av erfarenhet att om man galopperar så att man nästan ligger i kurvorna så kan man få domarkommentarer av typen: "Rid ABSOLUT inte fortare!!!") Det är min racer-Lára i ett nötskal!!!

Elisabeth red samtidigt som mig på ovalen, så tyvärr hade jag inte så stor möjlighet att titta på dem. Men det lilla jag ändå såg var RIKTIGT trevligt (förståss!!!) och vid något tillfälle dånade de förbi oss i en ökad tölt som fick mig att önska att vi bara kunde sugas med! WOW!!! Hennes Ronny gjorde föresten inte bara ett kanonjobb som vår groom, utan vikarierade dessutom för Johan och filmade oss lite. Så på vägen hem fick jag i alla fall njuta av Démantur på film! Och det fanns riktigt fina sekvenser på mig och Lára också!

Innan vi åkte hem igen passade vi på att "bada" hästarna i travets fina spolspiltor.  Så här ren och snygg var därför Démantur när han fick komma ut i hagen igen hemma! Och han hade dessutom den goda smaken att vänta med att rulla sig. Lára hann däremot knappt hälsa på sin flock innan benen vek sig på henne, varför matte skyndade sig att vända sig bort för att slippa se...!!!