När jag skulle till jobbet i morse hade jag så bråttom att jag inte hade tid att få med mig någon lunchlåda... men självklart hade jag tid att plocka en hel korg full med grönt gräs till Lára! Jag vill ju göra allt jag kan för att förbereda henne för gräset i Skellefteå! Har ju förlorat en häst genom fång och vill verkligen INTE uppleva det en gång till!!!
Efter jobbet åkte jag så till stallet för att bjuda på det gröna gräset. Brukar inte rida torsdagen innan tävling, eftersom jag tycker det blir tillräckligt ansträngande för henne ändå under fre-sö. Men nu hade jag ju bara ridit vid två ynka tillfällen de senaste sju dagarna så jag bestämde mig för att göra ett undantag.
Lára uppskattade definitivt att matte var lite "wild and crazy" - när jag suttit upp i sadeln utanför stallet skrittade hon iväg med extra energi i steget. En energi som inte mattades minsta sekund när jag istället för att rida ut styrde in henne på ridbanan. Min härligt arbetsvilliga häst!!! Värmde upp grundligt i skritt, trav och "kasta toppi". Efter lite samlad skritt red jag sedan ut och upp längs skogsvägen bakom vägbommen.
De senaste två veckorna har jag ju, på Sylvias inrådan, främst ridit ökat tempo tölt eftersom det är detta vi behöver träna mest på. Men nu tyckte jag det var hög tid att "känna på" lite arbetstempo inför tävlingen. Där fick jag ju också instruktionen från Sylvia att tillfälligt släppa Atli-fokuset på avslappnad häst och istället låta henne vara lite arg (vilket verkligen inte är svårt med den här hästen!!!) för att maximera uttrycket under tävlingen.
En nackdel med att det var nästan två veckor sedan jag red arbetstempo senast var dock att jag inte mindes så tydligt känslan i ridningen när Sylvia sa att det såg bra ut.... Men jag gjorde mitt bästa för att friska upp minnet. För att spara på krutet red jag bara en bit efter skogsvägen innan jag vände hemåt igen. På hemvägen blev det ytterligare en sekvens arbetstempo innan Lára fick sträcka ut överlinjen igen i trav.
När hon sedan ätit sitt kraftfoder fick hon gå ut vid gödselstacken och beta gräs medan jag packade utrustning. Jag gick och tittade till henne några gånger och hon stod hela tiden på samma plats och mumsade. Men när jag var ute på gården för att bära in det sista av packningen i sadelkammaren hör jag ljudet av hovar inne i stallet. Jag gick in och mötte Lára, som uppenbarligen hade ätit gräs så hon var mätt. Nu ville hon tillbaka till flocken i hagen! Och hennes unika förmåga att faktiskt bli mätt och sluta äta efter en stund är ju ingen nackdel när jag vill försöka begränsa hennes gräsätande i Skellefteå!
Efter jobbet åkte jag så till stallet för att bjuda på det gröna gräset. Brukar inte rida torsdagen innan tävling, eftersom jag tycker det blir tillräckligt ansträngande för henne ändå under fre-sö. Men nu hade jag ju bara ridit vid två ynka tillfällen de senaste sju dagarna så jag bestämde mig för att göra ett undantag.
Lára uppskattade definitivt att matte var lite "wild and crazy" - när jag suttit upp i sadeln utanför stallet skrittade hon iväg med extra energi i steget. En energi som inte mattades minsta sekund när jag istället för att rida ut styrde in henne på ridbanan. Min härligt arbetsvilliga häst!!! Värmde upp grundligt i skritt, trav och "kasta toppi". Efter lite samlad skritt red jag sedan ut och upp längs skogsvägen bakom vägbommen.
De senaste två veckorna har jag ju, på Sylvias inrådan, främst ridit ökat tempo tölt eftersom det är detta vi behöver träna mest på. Men nu tyckte jag det var hög tid att "känna på" lite arbetstempo inför tävlingen. Där fick jag ju också instruktionen från Sylvia att tillfälligt släppa Atli-fokuset på avslappnad häst och istället låta henne vara lite arg (vilket verkligen inte är svårt med den här hästen!!!) för att maximera uttrycket under tävlingen.
En nackdel med att det var nästan två veckor sedan jag red arbetstempo senast var dock att jag inte mindes så tydligt känslan i ridningen när Sylvia sa att det såg bra ut.... Men jag gjorde mitt bästa för att friska upp minnet. För att spara på krutet red jag bara en bit efter skogsvägen innan jag vände hemåt igen. På hemvägen blev det ytterligare en sekvens arbetstempo innan Lára fick sträcka ut överlinjen igen i trav.
När hon sedan ätit sitt kraftfoder fick hon gå ut vid gödselstacken och beta gräs medan jag packade utrustning. Jag gick och tittade till henne några gånger och hon stod hela tiden på samma plats och mumsade. Men när jag var ute på gården för att bära in det sista av packningen i sadelkammaren hör jag ljudet av hovar inne i stallet. Jag gick in och mötte Lára, som uppenbarligen hade ätit gräs så hon var mätt. Nu ville hon tillbaka till flocken i hagen! Och hennes unika förmåga att faktiskt bli mätt och sluta äta efter en stund är ju ingen nackdel när jag vill försöka begränsa hennes gräsätande i Skellefteå!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar