Efter jobbet idag var det dags för veckans andra pass på City Rehabs crosstrainer. Det kändes riktigt bra även idag! Och trots detta var jag JÄTTEDUKTIG och motstod frestelsen att öka på med någon ytterligare minut. Men det var frestande... får höra vad sjukgymnasten säger på måndag, kanske kan jag då få tillåtelse att gå upp till sammanlagt 10 minuter?! Det är verkligen roligt om det här håller i sig - för det är ju en träningsform där hela kroppen får vara med! (Sjukgymnastens andra alternativ var att gå på ett band med specialdämpning, men då får ju inte armarna vara med...)
Under förra året hade jag paus från träningen i varmvattenbassängen för att gå smärtkurs på vårdcentralen, där det b l a ingick träning i basal kroppskännedom. Verkligen MINIMALA rörelser, som från början kändes ganska "intetsägande". Men det visade sig verkligen att "less is more"!!! Allt eftersom jag lärde mig att göra de små rörelserna allt mindre och mindre, så började jag också märka mer och mer effekt.
Om man t ex nickar med huvudet med tillräckligt små rörelser (det ska knappt synas för en utomstående) så får man samma effekt som om någon masserar ens muskelfästen i nackrosetten! Och succesivt märkte jag också hur min "kroppskännedom" ökade. Ett problem för mig har varit att kroppen vid olika rörelser alltid spänt många fler muskler än vad som egentligen ö h t ska vara inblandade i den rörelsen och att när en muskel väl spänts har det nästan varit omöjligt att få den att slappna av. Någon stom självklart skapar ytterligare smärta.
Allra störst har det problemet varit med axlar och nacke - där musklerna nästan alltid varit spända så snart jag rört någon del av kroppen. Men även musklerna i benen har kunnat bli spända och låsa sig i olika lägen, t ex på hästryggen. Därför är det med stor glädje jag kan konstatera att jag vid träningen på crosstrainern verkligen kan hålla händer, armar och axlar så avslappnade att de bara "följer med" i rörelsen! Men jag skulle verkligen behöva komma igång med bassängträning också - för att försöka bibehålla rörligheten i kroppen. Fast det måste få vänta till dess kroppen har hunnit vänja sig vid crosstrainerträning på liiite högre nivå i alla fall!
Idag vågade jag mig för första gången på att kombinera crosstrainer och ridning på samma dag också! Hade nämligen kvällsfodringen, så jag skulle ändå åka ut till stallet, men grundplanen hade hela tiden varit att INTE rida också. Men när jag hunnit med några timmars vila efter sejouren på City Rehab (med en låååååång bastu som avslutning) kändes det ändå så bra att jag inte kunde låta bli att rida också!
Testade att rida upp på skogsvägen bakom bommen, men vägen var fortfarande väl mjuk. Dessutom var den faktiskt lite hal också i kvällskylan, så ganska snart vände jag hemåt igen. Det blev istället en stund på ridbanan med fokus på böjning, avslappning och rakriktning (kändes som att det fanns lite att "reparera" sedan vi tränade tempoväxlingar och ökad tölt senast) men ganska snart hittade vi tillbaka till en bra "Atli-kurskänsla" och då fick det räcka för dagen. Kändes som en bra förberedelse inför söndagens träning på ovalen i Ersnäs!
Innan kvällsfodringen fick Lára både kraftfoder samt en hög grönt gräs som matte plockat hemma i Kyrkbyn. Det är ju bara två veckor till tävlingen i Ragvaldsträsk och i o m att hela tävlingsområdet ligger i en södersluttning brukar det vara gott om gräs där vi får bygga hagarna... Medan vi i Mariebäck ännu knappt har något gräs att vänja hästarna vid. Skojade först om att jag borde köra hem Lára till Kyrkbyn en stund varje dag, men det är ju aningen enklare att ta med sig gräs till stallet istället - inte minst så här i början när hon ändå inte skulle få beta så många minuter!
Under förra året hade jag paus från träningen i varmvattenbassängen för att gå smärtkurs på vårdcentralen, där det b l a ingick träning i basal kroppskännedom. Verkligen MINIMALA rörelser, som från början kändes ganska "intetsägande". Men det visade sig verkligen att "less is more"!!! Allt eftersom jag lärde mig att göra de små rörelserna allt mindre och mindre, så började jag också märka mer och mer effekt.
Om man t ex nickar med huvudet med tillräckligt små rörelser (det ska knappt synas för en utomstående) så får man samma effekt som om någon masserar ens muskelfästen i nackrosetten! Och succesivt märkte jag också hur min "kroppskännedom" ökade. Ett problem för mig har varit att kroppen vid olika rörelser alltid spänt många fler muskler än vad som egentligen ö h t ska vara inblandade i den rörelsen och att när en muskel väl spänts har det nästan varit omöjligt att få den att slappna av. Någon stom självklart skapar ytterligare smärta.
Allra störst har det problemet varit med axlar och nacke - där musklerna nästan alltid varit spända så snart jag rört någon del av kroppen. Men även musklerna i benen har kunnat bli spända och låsa sig i olika lägen, t ex på hästryggen. Därför är det med stor glädje jag kan konstatera att jag vid träningen på crosstrainern verkligen kan hålla händer, armar och axlar så avslappnade att de bara "följer med" i rörelsen! Men jag skulle verkligen behöva komma igång med bassängträning också - för att försöka bibehålla rörligheten i kroppen. Fast det måste få vänta till dess kroppen har hunnit vänja sig vid crosstrainerträning på liiite högre nivå i alla fall!
Idag vågade jag mig för första gången på att kombinera crosstrainer och ridning på samma dag också! Hade nämligen kvällsfodringen, så jag skulle ändå åka ut till stallet, men grundplanen hade hela tiden varit att INTE rida också. Men när jag hunnit med några timmars vila efter sejouren på City Rehab (med en låååååång bastu som avslutning) kändes det ändå så bra att jag inte kunde låta bli att rida också!
Testade att rida upp på skogsvägen bakom bommen, men vägen var fortfarande väl mjuk. Dessutom var den faktiskt lite hal också i kvällskylan, så ganska snart vände jag hemåt igen. Det blev istället en stund på ridbanan med fokus på böjning, avslappning och rakriktning (kändes som att det fanns lite att "reparera" sedan vi tränade tempoväxlingar och ökad tölt senast) men ganska snart hittade vi tillbaka till en bra "Atli-kurskänsla" och då fick det räcka för dagen. Kändes som en bra förberedelse inför söndagens träning på ovalen i Ersnäs!
Innan kvällsfodringen fick Lára både kraftfoder samt en hög grönt gräs som matte plockat hemma i Kyrkbyn. Det är ju bara två veckor till tävlingen i Ragvaldsträsk och i o m att hela tävlingsområdet ligger i en södersluttning brukar det vara gott om gräs där vi får bygga hagarna... Medan vi i Mariebäck ännu knappt har något gräs att vänja hästarna vid. Skojade först om att jag borde köra hem Lára till Kyrkbyn en stund varje dag, men det är ju aningen enklare att ta med sig gräs till stallet istället - inte minst så här i början när hon ändå inte skulle få beta så många minuter!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar