Från lös tygel till tygelkontakt

Här var Atli nöjd - när vi töltade med helt lös innertygel! 

Fast nu när vi tränar ökat tempo tölt är det istället jämn tygelkontakt och konstant drivning som gäller - för att "fröken gummiband" inte ska ha minsta utrymme att skicka ut kroppsdelar åt olika håll. 

Innan vi började "gasa på" idag hade vi först värmt upp i skritt och trav på ridbanan - tycker det är det optimala - för att sedan avsluta uppvärmningen med "långhalstölt" längs vägen. Samlade lite mer genom att sidföra m h a vikten och sedan bedömde jag att vi var redo för mer fart. 

Precis som senast red jag mot Alviksträsk, men idag vände vi inte i korsningen vid sjön utan fortsatte en bit in mot stan, där vägen efter omläggningen förra sommaren har rena ovalbaneunderlaget! Och Lára måste verkligen tycka att hennes matte genomgått en fantastisk förvandling, när hon plötsligt får springa både FORT och mycket!!! 

Fast hon fick inte BARA springa fort förståss - varje sekvens ökad tölt avslutades med en nedtagning till arbetstempo med målsättningen "massor av bakben och rygg" och jag tycker faktiskt vi lyckades ganska bra! Min duktiga häst fick sedan avsluta med först en lååång skrittpaus, sedan sträcka ut överlinjen ordentligt i trav innan det blev en lååång skrittpaus igen. 

Tillbaka i stallet konstaterade jag att hon svettats så hon var alldeles skummig både under tränset och på bakbenen. Så det blev en dusch i spolspiltan innan hon först fick beta gräs en stund och sedan fick sitt lika välförtjänta kraftfoder. Då värmen verkar ska hålla i sig ett tag bestämde Madde och jag att det var dags att plocka fram exemtäcket för säsongen. De andra hästarna reagerade med STOR förvåning när det dök upp en "alien" både i vallack- resp stohagen! Och Litlamin åkte på en "hurril" när hon inte förstod att det var Lára som dolde sig under tygsjoken utan oblygt gick fram till den konstiga typen för att hälsa...