Waart å schwårt! som pappa brukar säga

Oj, nu fjäskar datorn med mig - kunde lägga in bilder i det här inlägget vid första försöket! (De senaste veckorna har jag fått vara glad om det funkat vid tredje eller fjärde försöket...) Om någon har en idé om vad som kan vara felet får ni gärna höra av er!

Så här fint var det vid färjeläget i morse!

Ännu en VARM dag... När Feykir fick komma in i det svala stallet njöt han verkligen - det dröjde inte länge innan han stod och sov! En sådan här dag skulle man ha kunnat rida i stallet... När jag nämnde saken för Sylvia konstaterade hon att det faktiskt varit mer motiverat att ha ett ridhus när det är varmt än när det är kallt!

Idag ägnade Feykir och jag oss åt töltträning. Red en hel timme i värmen faktiskt! Efter uppmjukning med massor av "korsa bakbenen" värmde vi upp med korta sekvenser tempoväxlingar. Sedan fokuserade vi på långsam tölt med "massor av bakben". Svängde vänster vid sjön och fortsatte så länge vägen följde strandkanten. Om bara jag fokuserar på att sitta ordentligt på rumpan och hålla om med skänklarna och Feykir fokuserar på att jobba ordentligt med bakbenen så blir det riktigt bra!

Stannade en stund i skuggan vid strandkanten och hämtade andan innan vi vände hemåt igen. Då blev det riktigt samlad skritt och övergång till låååångsam, samlad tölt. Kunde inte låta bli att testa lite ökat tempo också. I början gick det bra men sedan fick jag problem med sitsen - lyckades hamna lite i framvikt hela tiden och det får förståss konsekvenser...

Många skrittpauser fick vi lägga in också i värmen. Efter en avslutande trav, då Feykir tacksamt sträckte ut framåt-nedåt, satt jag av redan innan jaktstugan och gick tillbaka hem. Hittills under ridturen hade vi klarat oss väldigt bra från bromsarna. Jag hade sprayat REJÄLT med Autan på Feykir - efter varning från Fia som drabbats av bromsarna när hon red igår. Fast under promenaden sista biten hem kom vi inte undan längre... All Autan hade väl runnit bort med svetten...!

För ett otränat öga kan detta säkert se helt oskyldigt ut... men Feykir lurar det inte! Han vet mycket väl att i de lugnaste vatten lurar Mariebäckus odjurus, vars huvudsakliga föda består av svarta islandsvallacker... Otaliga gånger är det endast hans blixtsnabba reaktionsförmåga som räddat livet på honom - och varje gång verkar matte HELT oförstående... Hon är uppenbarligen rätt trögtänkt...

Feykir fick en rejäl dusch i spolspiltan efter ridturen. Oftast spolar jag bara med vatten - men den här gången blev det t o m tvätt med såpa. Och vad han njöt! Han rörde sig inte en millimeter under hela tiden - förutom när han lyfte något av bakbenen för att jag skulle komma åt att tvätta/klia deras insidor ordentligt. Han verkade t o m tycka om att jag spolade hans huvud - något som annars inte brukar vara så populärt...

Elisabeth kom tillbaka från en ridtur på Tildra och undrade om inte Feykir och jag ska följa henne och Tildra till Bifrosts tävling i september. Jag har varit helt inställd på att jag inte kommer att orka någon tävling i höst. Och ända till Gällivare har jag inte åkt på flera år - för jag brukar hinna bli så jobbigt trött innan man ääääntligen kommit hem igen på söndagkvällen. Så jag sa direkt "Nej, jag ska INTE till Gällviare!" Men sedan började jag glida lite på svaret... det är ju faktiskt riktigt KUL att tävla, så kanske ändå... Tänk, att bara för att Elisabeth nämner tävlingen så börjar jag bli sugen! Nåja, har precis kollat på Bifrosts hemsida och sista anmälningsdag är först 28:e augusti så jag har ju tid på mig att fundera. En kärlekssemester för Feykir och Tildra till Gällivare... Skulle Lukka förlåta mig?!