Atlikurs dag 2

Oj, oj, oj så KUL det är att rida kurs!!! Elisabeth, som rider Atlikurs för första gången sa: "Kan vi inte på något sätt få honom att stanna en hel månad?!" Håller med henne om att det varit toppen!!!

Första lektionen kändes Feykir lite stel i musklerna efter gårdagen, så vi fick trava ganska länge på volt innan Atli tyckte vi värmt upp tillräckligt. Redan innan vi började rida påminde han mig om att jag måste försöka bli snabbare i mina reaktioner - f f a när det gäller eftergifterna. Det är ju verkligen ingenting man kan ändra på i en handvändning - men jag försökte tänka på det under hela lektionen och efteråt sa han att det varit lite bättre i alla fall.

Efter uppvärmningen fick vi skritta på volt, hålla hästen böjd för att den skulle söka sig nedåt och ifall huvudet åkte upp igen flytta undan bakdelen för att få ny eftergift. Jag fick succesivt samla Feykir på volten, lösgöra honom i det samlade läget och göra övergång till tölt. Atli påpekade att det är viktigt att behålla handen så låg som möjligt när man börjar samla - det är ju inte huvudet som ska komma upp när vi samlar utan bogarna! Och att även i tölten flytta ut bakdelen ifall formen behövde korrigeras.

Nästa steg var att tölta längs spåret - i ett högre tempo - och rida på ganska ordentligt i båda varven för att verkligen "få igång" honom och få upp energin. Sedan samlad tölt på volt igen, med (försök till) bibehållen energi.

Avslutningsvis trav i framåt-nedåt på volt i båda varven.

Efteråt påpekade det hur viktigt det är att stärka hästens ryggmuskler - det är ju dessa som man ska sitta på. För att göra det tycker han att man ska börja och sluta varje ridpass med trav i grundform.

Lektion nr 2 följde ungefär samma upplägg. Men när jag "fräst på" en stund längs spåret för att "få igång" Feykir och sedan töltat lite på volten fick jag rida ut på spåret igen för att samla skritten riktigt ordentligt. Atli gick snett bakom oss och förstärkte drivningen genom att peta till med pisken på Feykirs bakben några gånger. Samtidigt påpekade han för mig hur viktigt det var att jag inte fastnade i handen. När Feykir försökte rusa iväg framåt måste jag förståss bromsa upp ordentligt först, men sedan skulle jag snabbt gå över till att bara göra korta, korta förhållningar på tygeln med snabba eftergifter. OJ, vilken effekt det blev!!! Det var verkligen som att Feykir blev en meter kortare, satte sig bak samtidigt som han verkligen kom upp med bogarna!!! Från det läget fick jag lösgöra honom genom att ställa inåt och driva extra med innerskänkeln och sedan göra övergång till tölt. Och vilken tölt det blev!!! Med racerbåtskänsla! (Och - för att undvika missförstånd - då talar jag inte om tempot utan om formen!) SYND att inte Johan var kvar och fotade - hade så GÄRNA velat se hur den tölten såg ut!!!

Efter ett varv med denna häftiga tölt fick jag börja om att samla honom i skritten - denna gång utan hjälp av Atli med drivningen. Även jag använde pisken några gånger för att förstärka skänkeln och snart hade jag en riktigt samlad skritt och kunde åter göra övergång till tölt. Mera häftig tölt - och genom att då och då förstärka med pisken kunde jag bibehålla energin. Plötsligt fick jag så uppleva ett sådant halleluja-moment när det kändes som att ökad drivning bara fick honom mer och mer uppåt samtidigt som jag inte hade något som helst i handen! WOW!!! Sedan tyckte Atli det var dags att låta Feykir sträcka ut i trav på volt i båda varven som avslutning.

I våras ett sådant halleluja-moment och nu TVÅ på samma kurs!!! TÄNK om jag faktiskt är något på spåret??!!

Efter lektionen konstaterade Atli att Feykir nu befinner sig i ett läge där jag behöver sätta betydligt större press på honom. Vi har jobbat med grundformen så att han är tillräckligt stark - nu kan jag gå vidare och börja kräva betydligt mer! Atli sa att jag ska tänka på det hela tiden när jag rider att så snart jag fått Feykir avslappnad i en gångart/ett tempo ska jag tillföra ny energi. Genom att förstärka med pisken om så behövs. Blir han spänd får jag lösgöra igen o s v.