...ingen Feykir syntes till ö h t... Jo, där längst bort, bakom alla de andra, sticker det ju faktiskt fram en välkänd rumpa! Han hade försökt gömma sig bakom flocken! Men när jag satt på honom grimman följde han snällt med till stallet.
...och hans harem följde förståss också med hack i häl - som vanligt!
Vi lyckades trixa oss ut genom grinden utan att få något av stona med oss, Hremsa, Tildra och Mysla fick snällt stanna i hagen.
Det var en tryckande värme idag - det känns som att det är åska i luften... Även min kropp känns så - som om jag tränat ett riktigt hårt pass på gym igår. Men det har jag ju inte! Läget i kroppen blir förståss inte bättre av att min personlige tränare ju faktiskt varit sjukskriven en vecka - så ingen har hållit igång mig under tiden!
Men idag var alltså Feykir back in business! Det var ganska motvilligt han lämnade gården. Men när vi väl svängt in på skogsvägen bakom bommen kändes han hur pigg och full av energi som helst! Mjukade upp honom genom att varva trav och galopp. Han blev fort svettig i värmen så vi tog en lång skrittpaus innan vi vände hemåt. Då testade vi först samlad skritt och sedan tölt UTAN att lägga sig i handen, trots att jag red på vanligt tredelat bett. Gick hyfsat i alla fall. Lät honom sträcka ut i trav en stund innan vi skrittade hem.
Skönt att känna att Feykir är sitt gamla vanliga jag igen! (Hade föresten tempat innan och han hade sitt vanliga 37,7.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar