Om Feykirs "aktiekurs" rasade i går, så får man säga att den gjorde en kraftig rekyl uppåt idag! (Ja, nu förstår i alla fall kollegorna på banken vad jag menar...)
När jag vaknade i morse upptäckte jag till min glädje att min vänsterarm fungerade hur bra som helst och övriga kroppen också - vilken tur att gårdagens kämpiga lektion inte hade mer långvarig effekt!
När jag kom till stallet skulle Elisabeth precis ut och rida på sin fina Tildra, som hon precis köpt från Sylvia. Men det visade sig att vi hade planerat HELT olika upplägg: hon hade "i läxa" att träna samlad skritt och riktigt långsam tölt. Och på mitt och Feykirs schema stod SNABB tölt... men vi fick sällskap ner till bilvägen i alla fall, innan vi red iväg åt var sitt håll.
Jag red på halvstången idag igen - och nu tänker jag göra det fram till tävlingen. Behöver ingen hjälp från Feykir att hamna i framvikt! Försökte rida lite längre sträckor i ett högre tempo, för att träna mig på att känna HUR jag behöver korrigera honom - och helst då strax INNAN det blir riktigt tokigt. I början var det svårt att få upp tempot - och han kändes också ganska spänd - men succesivt gick det lite, lite bättre.
Svängde vänster vid sjön och red tempoväxlingar. Jag har ju märkt hur väl det hänger ihop: lyckas jag tölta i riktigt kort tempo, så att bakbenen verkligen är med, så blir ökningarna så mycket bättre också. Vände hemåt och efter en skrittpaus och lite samlad skritt gjorde vi nytt försök med tempoväxlingar. Nu började han ta i mer på allvar - men oj, så trött han blir då! Det fick bli en lååång skrittpaus till innan vi gjorde ett sista försök med tempoväxlingarna. Den första nedtagningen blev riktigt bra, han var verkligen samlad och helt lätt i handen. Testade att öka igen samtidigt som jag ställde lite höger-vänster för att hålla honom mjuk. Och nu gick det JÄTTEBRA! Feykir töltade riktigt snabbt - mjuk i kroppen och helt lätt i handen!!! Gjorde en nedtagning och fick uppleva riktigt, riktigt bra arbetstempo!!! WOW!!! Han fick sträcka ut lite i trav och sedan satt jag av och gick hela vägen hem som belöning för min duktiga häst.
Hade vi fått domarpoäng bara på sista ökningen och sista korta tempot - då hade vi inte behövt skämmas för poängen! Många av våra tidigare försök idag var jag dock mkt glad åt att ingen domare hade poängsatt... men nu fick vi sluta när vi var på topp och det kändes jättebra!
Det var förståss jobbigt för Feykir att tölta så i den här värmen, han har ju fortfarande ganska mycket vinterpäls. Så när vi tillslut kom inpromenerande på gården hade han precis slutat flåsa. Det blev kraftfoder och lite spirande grönt gräs att mumsa på för duktiga hästen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar