Träning i regnet

Det regnar idag - Woodfieldväder m a o! En intressant iakttagelse som jag och några andra i stallet gjorde för några veckor sedan: Om man kommer körandes i bilen och ser någon vara ute och jogga i regnet så tänker man "OJ, vilken hurtig/fanatisk människa som är ute och springer i det här vädret!" At tman själv är på väg till stallet för att rida i samma väder gör inte alls att man rubricerar sig själv som någon fanatiker däremot... det är ju hästen som behöver tränas!

Idag blev det ett intensivt ridpass för mig och Feykir. Vi red skogvägen "bakom bommen" - och detta faktiskt två gånger fram och tillbaka. Första vändan bort till vändplanen värmde vi upp med sidförande i skritt, galopp, tölt och trav. På vändplanen jobbade vi på volt och växlade mellan att flytta ut bakdelen, rida utåtställd på volten m m. När vi så vände hemåt igen började vi med riktigt samlad skritt för att sedan smyyyga över i lååångsam tölt. Feykir pustade och stönade när han måste aktivera bakbenen så mycket - och jag fick göra miljoner förhållningar för att han inte skulle dra iväg i tempo.

När vi började närma oss stallet igen vände jag för att rida bort till vändplanen en gång till. Så´na gånger är Feykir verkligen fantastisk! Liiite trögt gick det just i vändningen, men sedan accepterade han sitt öde och skrittade på lika energiskt fast vi red bort från stallet igen!

Nu jobbade vi mycket med traven, men red även lite galopp då jag ställde höger-vänster-höger vänster och bara jag drev samtidigt funkade det mkt bra utan att han blev spänd! Testade även ett par gånger att göra en halvhalt i galoppen, som vi fått i läxa av Sylvia och det funkade ganska bra.

Efter skrittpaus i anslutning till vändplanen vände vi så åter hemåt igen. Började med samlad skritt för att övergå till riktigt lååångsam tölt. Oj, så jag fick jobba med förhållningar för att Feykir skulle hålla det låga tempot! Sedan tyckte jag det var dags att testa några tempoväxlingar också. Första försöket blev riktigt dåligt - Feykir började rolla nästan direkt... Återgick till arbetstempo och gjorde nytt försök - och det blev lite bättre i alla fall.

Sedan blev det världens längsta nedtagning när jag tyckte att det var dags för mer arbetstempo. Tillslut fick jag göra halt för att Feykir skulle lyssna... Den halten gjorde underverk! För sedan kunde vi först rida riktigt lågt tempo och sedan göra en riktigt bra ökning! Definitivt dagens bästa (dock i MKT svag konkurrens!) Efter detta fick Feykir i alla fall sträcka ut i trav en liten stund innan vi skrittade hem.

Tillbaka på gården tog jag av sadel och träns uppe vid Josefshallen och lämnade Feykir där att beta gräs. Han hade inga som helst invändningar mot det!

Innan jag sedan åkte hem kom hovslagaren till stallet för att sko några hästar. Jag fick då bekräftelse på att han fått mitt nöd-sms, men han måste försöka samordna med skoningen av en annan häst så han kunde inte ännu säga när det kunde bli av. Så ni får fortsätta hålla tummarna med mig att han kan fixa det innan vi åker mot Ske-å på fredag em!!!