Minusgraderna anfaller!

Regn och slaskväder har - förhoppningsvis inte bara tillfälligt - ersatts av minusgrader och snö. Isvägen, som varit stängd p g a mycket vatten på isen, har öppnat igen och det kändes skönt att ha så mycket närmare till stallet igen när jag åkte dit idag på morgonen.

Bestämde att Feykir och jag skulle rida längs bilvägen mot Avan, för det var ganska länge sedan sist. Termometern visade bara -4 grader, men det blåste rätt friskt och när man kom ut på mer öppna områden hetsade vinden minusgraderna att anfalla. (Ett väldigt målande uttryck tycker jag - har lånat det från Roslund och Hellströms "Flickan under gatan".) Vi töltade på i friskt tempo för att så snabbt som möjligt komma i lä igen. Red sedan vår travslinga inne i skogen. Den slingrar sig så mysigt uppför en liten höjd och nu var det dessutom 1-2 dm snö på stigen så Feykir fick jobba på ordentligt. Han varvade traven med härlig, mjuk Feykirgalopp och jag bara njöt!

När vi kom tillbaka ut på vägen igen hade jag en hel del jobb med att samla ihop honom i tölten, efter skogsridningen. Men å andra sidan hade jag en väldigt mjuk och lösgjord häst i princip "gratis"! Nu hade vi dessutom vinden i ryggen och då var det betydligt svårare för minusgraderna att gå till attack. Himlen började klarna upp så att solen skymtade och all den fluffiga, vita snön på marken och i träden gjorde att det såg ut som ett julkort! Så här borde man alltid få börja dagen, innan man ska till jobbet!