Stretching efter träningen

...är bra! hälsar Hamingja!

Dagen började ovanligt tidigt, med morgonfodring i Mariebäck och sedan ett riktigt härligt ridpass i skönt vinterväder (- 8 och knappt någon vind) på KANONUNDERLAG!!! Jag red bilvägen till Avan och inför vår uppvärmningsgalopp i första uppförsbacken hade jag tur när jag tänkte - och faktiskt TVÅ gånger dessutom! Först förberedde jag med några steg högersluta innan jag gjorde halt inför galoppfattningen (vänster) - vilket resulterade i en jättefin galoppfattning!!! 

När vi närmar oss krönet på den lilla backen brukar Hamingja börja tveka och sakta av - och när jag då försökt lägga till lite drivning har hon blivit spänd och tappat galoppen av den anledningen... Men PLÖTSLIGT HÄNDER DET!!! Matte fick den LYSANDE idén att smacka lite försiktigt INNAN Hamingja börjat tveka. Då drog turbomotorn igång - i bibehållen galopp - och vi galopperade på ända till slutet av raksträckan! Det tog mig bara fem år eller så att komma på det... men så är jag oerhört snabbtänkt också!!!

En stor del av ridpasset ägnade vi sedan åt töltträning då jag m h a mitt "vikten framåt-tänk" försökte få ordning på min sits och med upprepade "halvhaltsrenoveringar" (genom att göra halt) hitta en långsam tölt med trevlig bärighet. Atli brukar säga att Hamingja och jag numera är duktiga på samlad skritt och även ganska duktiga på övergången från samlad skritt till tölt. 

Men sedan lyckas jag inte bibehålla samlingen... När jag dessutom höll blicken lyft (och därmed "kopplade bort" synintryckens dominans) lyckades jag KÄNNA en anledning till detta: att Hamingja för att komma undan "inramningen" böjer halsen lite åt vänster så att hon kan skjuta ut högerbogen och samtidigt slänger rumpan åt vänster... Jag behöver alltså "tänka" högersluta nästan hela tiden för att bibehålla inramningen och kombinera med massor av (förhoppningsvis fungerande) halvhalter med sätet. 

Mellan två sekvenser med samling lät jag Hamingja sträcka ut på längre tyglar i "nedvarvningstölt" en stund och den härliga aktiviteten i överlinjen tolkade jag som att vi redan hunnit aktivera hennes bakdel på ett bra sätt! I korsningen vid asfaltvägen satt jag sedan av och sadlade om inför hemvägen. Förutom en (höger) galopp i friskt tempo uppför första backen fortsatte sedan vår töltträning. Där några sekvenser kändes riktigt trevliga även om det inte var riktigt samma wow-faktor som i början av hemvägen igår. 

Nu blir det ledig dag för Hamingja i morgon så får vi se sedan vad mattes kropp är på för humör.