Nästan 90 % luftfuktighet!!! :-O

Då blir det KALLT - och RIMFROSTIGT!!!

Otroligt att det kan vara så OERHÖRT hög luftfuktighet trots att termometern visar -11 grader... och så KALLT det känns trots den normalt ganska beskedliga vintertemperaturen... nu anar man hur det känns i södra Sverige på vintern...! :-O

Dessutom var det nästan fullt dagsljus fortfarande kl 14.30 trots att solen enligt väderappen hade gått ner redan en timme tidigare... uppenbarligen var molnen som täckte himlen av sådan art att de reflekterade ljuset istället för att dölja det! Hamingja och jag tog på oss uppgiften att guida relativt nyinflyttade Maja och Heimdal och eftersom vi siktade på en kortare ridtur i den fuktiga kylan red vi upp längs den vänstra skogsvägen ovanför vägbommen. 

Där kunde vi konstatera att den nya avverkningen var i full gång, så förutom en arbetande skogsmaskin på ena sidan av skogsvägen stod också flera bilar och en stor timmerbil parkerade. Däremot var det uppenbarligen inte så många monster som strök runt där i krokarna, så lilla Hamingja behövde inte alls jaga upp sig särskilt mycket!

Framme vid vändplanen skulle jag visa var Hamingja och jag brukar rida in i skogen, men nu tornade det upp sig en hög plogkant som spärrade vägen... Det löste vi dock enkelt genom att helt enkelt skicka Maja och Heimdal före! Och när även Hamingja och jag passerat till andra sidan tog lilla fröken över ledarrollen och visade Heimdal en av hennes favoritstigar - där det lustigt nog inte alls är något större problem att det först är ett parti med vatten under snön... något hon ju INTE gillar i vanliga fall...! Hon brukar visa så tydligt att hon mycket hellre fortsätter in i skogen där, än att vända tillbaka hemåt igen. Och inte ens den stora förekomsten av älgar i det området brukar bekymra henne särskilt mycket - hon som annars "gett älgskräcken ett ansikte...!!!" 

Även denna gång bet blev en mysig skrittrunda inne i skogen (hela tiden med 1-2 dm snö att kliva omkring i så det var bra rehabträning för Hamingja!) När vi sedan var tillbaka på skogsvägen uppstod vad som verkade som ett kritiskt läge, när det visade sig att skogsmaskinen förflyttat sig för att stapla upp timmer och nu spärrade av hela skogsvägen... Maja och jag satt av för att till fots se om vi kunde hitta en väg förbi, men när maskinföraren såg oss var han bussig och körde ut i terrängen igen så att det fanns gott om plats för oss att passera!

Vi avrundade sedan det hela med en tölt i lågt tempo där tillslut både Hamingja och jag lyckades hyfsat med att slappna av. Någon sväng längs den högra skogsvägen, som vi först planerat, blev det dock inte för vid det här laget hade den luftfuktigheten fått kylan att krypa "under märg och ben" på mig och Maja så vi fortsatte direkt tillbaka till stallet. Hästarna verkade däremot inte det minsta besvärade - men så har de också betydligt bättre funktion på sina "vinterkläder" än vad vi människor har!