När ryttaren flåsar mer än hästen...

...har man antagligen ridit trav på en av Sylvias Hamradis-avkommor!

De trycker verkligen ifrån bakifrån och tar STOOOORA kliv i traven - Hremsa, Hamingja och Hector! Så det kräver sin ryttare - och gärna lite kortare stigläder än vanligt - för att hänga med och hålla sig kvar i sadeln...!

Idag skiner solen och termometern visade "hela" 10 plusgrader när jag åkte till stallet på förmiddagen. Att man så sent som den 13:e maj blir jätteglad över sådan temperatur säger ju en hel del om det kalla väder vi fått stå ut med denna "vår"... :-O Till dagens träningspass valde jag upplägget från igår med uppvärmning på ridbanan för att sedan fortsätta träningen ute längs bilvägen.  Dock med viss förändring avseende den senare delen av ridpasset.

Eftersom hon fick ta i ordentligt i samlingen igår antog jag att hon kunde vara lite trött och stel i "töltmusklerna" idag - så det kändes bra att ge henne en grundlig uppvärmning i skritt, trav och tölt på banan och inte rida ut förrän hon kändes riktigt lösgjord. Nyttjade även idag tölt nerför backen till bilvägen för extra lösgörande effekt och sedan fick hon fortsätta att "jogga på" ganska länge i ett mellantempo med lång hals. 

Sedan passade jag på att träna trav - vilket som vanligt blev ett REJÄLT konditionspass för mig! :-O Men jag lyckades ändå hålla balansen i sadeln och det kändes dessutom bra att det blev en variation jämfört med gårdagens ridpass. När vi sedan vänt hemåt kunde jag inte hålla mig längre - jag MÅSTE få rida lite mer samlad tölt!!! Från halt, ryggning och samlad skritt gjorde jag några övergångar till tölt och när jag till råga på allt SMACKADE på henne under den samlade skritten blev bärigheten i tölten riktigt trevlig! 

Precis som igår kunde jag sedan låta henne sträcka ut i avslappnad nedvarvningstölt genom att bara ge långa tyglar. För att sedan som vanligt träna tävlingsskritt resten av vägen hem. (Numera kan hon ju slappna av tillräckligt för att kunna skritta på hellånga tyglar, men sista biten hem skrittar jag alltid med tygelkontakt för att "programmera in" en avslappnad skritt med bra övertramp. Jag gjorde på samma sätt med Lára, som hade ÄNNU mer bråttom i skritten än Hamingja och det var väldigt effektivt!