Inga könsbyten idag - heller...

Lára, Litlamin och Hamingja kollar in varandra sedan jag precis släppt ut dem i hagen igen. Med förhoppningen att någon av de andra plötsligt ska ha förvandlats till hingst. Det brunstas nämligen hej vilt i stoflocken just nu och alla damerna önskar sig manligt sällskap... men än en gång fick de hålla till godo med Hrissla (Hremsas och Hamingjas lillasyster) - som i alla fall gör sitt bästa för att "agera manligt". 

Innan dagens ridtur ägnade Hamingja och jag oss åt massor av borstning och mys. Hon gillar det verkligen och vill gärna stå med huvudet i min famn! Fast det blir sällan särskilt långa stunder i taget för det behövs så lite för att hon ska hoppa till och speja efter faror istället. Men efter åren med Lára - vars enda nackdel är just att hon inte gillar att mysa - är jag SÅ tacksam för varje minut jag får! Och Hamingja har inte heller varit bortskämd med den varan - Sylvia har ju för många hästar för att ha tid med sådant... så jag brukar säga att Hami och jag är två kärlekstörstande individer som funnit varandra!

Men tillslut tyckte även jag att det var färdigmyst - och satsade på ridning istället! Det blev töltträning för hela slanten idag - bort till "världens ände". Efter uppvärmningen kortade jag bara tyglarna aaaaningen, samtidigt som jag ökade drivningen och lät henne tölta på i ett lite högre tempo. Hon kändes fortsatt avslappnad och fin och genom att göra övergången direkt från "uppvärmningstölt" bibehöll hon väldigt mycket av längden på halsen!

Sedan övergick vi till att göra övergångar från samlad skritt till tölt - ville inte vänta med det till på hemvägen, för att inte trigga en flyktreflex i onödan. För att hon inte skulle känna sig för pressad krävde jag inte heller maximal samling i skritten utan när det kändes "lagom" fick hon gå över i tölt. Precis som igår red jag dessutom bara korta intervaller samlad tölt för att sedan belöna med att hon fick sträcka ut sig i skritt igen. För att undvika att hon skulle hinna börja stressa upp sig.

Vid "världens ände" (T-korsningen vid sjön) var det sig inte likt idag... Det måste ha bildats en ispropp i vägtrumman under Mariebäcksvägen, för smältvatten höll på att svämma över vägen. Inte lätt för en lite Hamingja att ta sig levande förbi detta... och när hon mot förmodan ändå lyckats med det hade hon ÄNNU mer vatten framför sig, mitt över korsningen! Vattenståndet i sjön var nämligen så högt att den börjat svämma över korsningen från det "tredje" hållet. TUR att jag har en så OERHÖRT modig häst!!! ;-)

När vi vänt hemåt igen - och alltså än en gång passerat där vägen nästan var översvämmad - började vi som vanligt med en låååång skrittsträcka för att inte trigga någon flyktreflex. Men sedan testade jag att åter rida några övergångar samlad skritt-tölt och inte heller nu började hon stressa eller försökte sticka iväg.

En stund senare lät jag henne tölta lite fortare och då gjorde hon ett ryck iväg i galopp - men jag kunde snabbt ta kontroll över tempot igen och sedan kunde vi fortsätta tölta i ett lite högre tempo utan att det hände igen. Men jag får verkligen hela tiden ha STORT fokus på högerbogen i tölten - för den vill verkligen "fara all världens väg"...! Så det blir mycket högerböjning resp att flytta framdelen åt vänster m h a tyglarna. Där har vi verkligen mycket att jobba med - också...!!!

Nu får jag se om det blir ridning eller vilodag i morgon - om den här skröpliga kroppen är "på min sida" eller inte. Men jag hoppas på ridning - för på måndag blir det i alla fall vilodag för Hamingja eftersom jag ska på ny akupunkturbehandling och sedan behöver vila. Det är ju fantastiskt att akupunkturen hjälper så bra - särskilt som inga mediciner gör det - men det tar ju en hel del tid...