Idag hade jag tänkt att Hamingja och jag skulle ha en egen "adventsridtur" längs samma runda som vi red igår. Men det verkade pågå någon form att övningsskjutning någonstans för det hördes upprepade gevärsknallar från det hållet och jag ville ju verkligen inte riskera att vi skulle hamna i vägen för någon kula...
Istället red jag bilvägen till sjön och sedan bort mot skoterklubben. Hamingja mindes uppenbarligen att vi travade mycket senast, så när jag tyckte det var dags för skrölt älgade hon istället iväg med så enorma kliv i trav att hon nästan skickade mig ur sadeln... Så´na gånger är det verkligen guld värt att bara behöva vissla för att hon ska stanna!!! Och vid nästa försök var vi helt eniga om en lugn och avslappnad skrölt där hon gick med nosen i backen som en spårhund!
Att sedan övergå till tölt i en lite högre form gick inledningsvis mycket bra - till dess jag helt utan förvarning utsatte henne för ledande tygeltag! :-O Mot alla odds överlevde hon dock denna "attack" och jag kunde även varva med att sidföra m h a vikten och att lägga in några steg sluta här och där för att öka bärigheten.
Idag vågade jag mig även på att rida ökat tempo i tölten! Sylvia har en speciell smackning som hon använder när hästarna ska "gasa på" ordentligt i tölt och jag använde mig också av den. OERHÖRT effektivt!!! Dock är Hamingjas första reaktion alltid väldigt häftig - och trots att jag vet om det i förväg så far jag ändå bakåt i sadeln och råkar därför ta henne i munnen... Att ge så dubbla budskap som jag gör då är ju verkligen INTE bra... Jag får kanske testa att hålla fast i manen innan jag smackar för att se om det hindrar mig från att dra henne i munnen?!
Även på hemvägen höll vi ett högt tempo i tölten. Men när det sedan var dags för "off knapp" behövde jag bara göra några snabba miniförhållningar för att min nu ganska taggade dam åter skulle förvandlas till avslappnat skröltande spårhund på hellånga tyglar! Duktiga Hami!!! I o m att denna omställning gick så snabbt tyckte jag att vi kunde kosta på oss en avslutande galopp uppför backen till kyrkan så att hon även idag fick träna sina galoppmuskler lite.
Carro tränade med Yr på ridbanan när vi kom tillbaka. En stund senare var det istället Láras tur så när jag åkte från Mariebäck var det med Láras belåtna frustningar från ridbanan som ljuv musik i öronen!!!
Istället red jag bilvägen till sjön och sedan bort mot skoterklubben. Hamingja mindes uppenbarligen att vi travade mycket senast, så när jag tyckte det var dags för skrölt älgade hon istället iväg med så enorma kliv i trav att hon nästan skickade mig ur sadeln... Så´na gånger är det verkligen guld värt att bara behöva vissla för att hon ska stanna!!! Och vid nästa försök var vi helt eniga om en lugn och avslappnad skrölt där hon gick med nosen i backen som en spårhund!
Att sedan övergå till tölt i en lite högre form gick inledningsvis mycket bra - till dess jag helt utan förvarning utsatte henne för ledande tygeltag! :-O Mot alla odds överlevde hon dock denna "attack" och jag kunde även varva med att sidföra m h a vikten och att lägga in några steg sluta här och där för att öka bärigheten.
Idag vågade jag mig även på att rida ökat tempo i tölten! Sylvia har en speciell smackning som hon använder när hästarna ska "gasa på" ordentligt i tölt och jag använde mig också av den. OERHÖRT effektivt!!! Dock är Hamingjas första reaktion alltid väldigt häftig - och trots att jag vet om det i förväg så far jag ändå bakåt i sadeln och råkar därför ta henne i munnen... Att ge så dubbla budskap som jag gör då är ju verkligen INTE bra... Jag får kanske testa att hålla fast i manen innan jag smackar för att se om det hindrar mig från att dra henne i munnen?!
Även på hemvägen höll vi ett högt tempo i tölten. Men när det sedan var dags för "off knapp" behövde jag bara göra några snabba miniförhållningar för att min nu ganska taggade dam åter skulle förvandlas till avslappnat skröltande spårhund på hellånga tyglar! Duktiga Hami!!! I o m att denna omställning gick så snabbt tyckte jag att vi kunde kosta på oss en avslutande galopp uppför backen till kyrkan så att hon även idag fick träna sina galoppmuskler lite.
Carro tränade med Yr på ridbanan när vi kom tillbaka. En stund senare var det istället Láras tur så när jag åkte från Mariebäck var det med Láras belåtna frustningar från ridbanan som ljuv musik i öronen!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar