Luciaridning!

Blev så härligt nostalgisk av gårdagens bild från när Eva och jag red längs isvägarna ute i Luleå skärgård så här kommer en bild till från de oändliga, vita vidderna!!! Och för dem som vill se fler bilder och läsa om långritten kommer här en länk också:
Lycka kan köpas för pengar: Lyckad långritt på Långfredag!:

Men idag var det ju inte långfredag utan lucia - och det firade jag på allra bästa sätt: genom att rida "Adventsrundan" på BÅDA mina HÄRLIGA hästar!!! Hamingja var först på tur, medan Lára fick komma in i en box med en REJÄL hög hö och förmaningen: "Det blir ingen ridning förrän du ätit upp...!!!" Hennes besvikna: "Men Hamingja behöver ju inte äta först - varför måste jag??!!! ignorerade jag helt enkelt.

När Hami och jag red iväg fick vi trevligt sällskap av Rebecca på lillasyster Hrissla! Rebecca ska hjälpa till med igångsättningen av Hrissla som ju efter en svår sårskada som tog 1,5 år på sig att läka (trots bl a en operation) - men som tillslut läkte ihop i vad som definitivt kan kallas elfte timmen... (Hennes plats på hästvilan var redan klar...!) Verkligen fantastiskt att nu se henne röra sig helt obehindrat under ryttare igen!!! Just idag hade Rebecca dock för ont om tid, så de fick vända hemåt igen när vi kommit in i skogen.

Men innan dess hann Hamingja imponera på Rebecca med sin paradgren: avslappnad tölt på hellånga tyglar med nosen i backen! "HUR gör du det där???!!!" undrade hon förundrat, men jag kunde ju inte ta åt mig äran utan bara svara: "Det är inte jag, det är hästen! Så länge jag spänner musklerna i min rumpa så håller hon tölten - även i den här megalånga formen!"

När vårt sällskap vände hemåt igen förväntade jag mig nog att Hamingja i alla fall skulle göra någon liten ansats att följa med dem - hästar är ju ändå flockdjur! Men hennes devis verkade vara "Ensam är stark!" för hon reagerade inte över huvud taget utan fortsatte bara att ta sig an skogsstigen med samma härliga framåtbjudning!

Genom skogen blev det mycket trav och galopp men framme vid Torrbergsvägen satsade vi istället på ökat tempo tölt! Och detta var definitivt vår bästa ökade tölt hittills (utan hjälp av Sylvia) - vilket jag tror berodde på en kombination av att Hamingja börjar förstå att hon verkligen får gasa på ordentligt samtidigt som jag blivit bättre på att hitta min balans i sadeln när hon gasar på och därmed kan hjälpa mer istället för att störa henne.

När vi kommit in i skogen igen testade jag för första gången att låta henne galoppera fast vi var på hemväg - och jag kunde snabbt konstatera att den där "Mökkur-bakdelen" hon har verkligen INTE är att leka med!!! Man brukar ju ibland prata om katapultstart - men här var det snarare katapulteffekt i varje galoppsprång!!! Jag vill definitivt bli lite tryggare med att jag verkligen har en fungerande broms innan jag vågar mig på att galoppera på hemväg tillsammans med andra hästar!

Tillbaka till stallet kunde jag konstatera att Lára tagit mig på orden (hon vågade väl helt enkelt inte chansa när något så viktigt som en ridtur stod på spel?!!) För hon hade faktiskt ätit upp allt det hö jag gett henne! Jättebra att den goda aptiten hon fick under sin konvalescens i somras håller i sig - det är ju så mycket bättre när hon kan få i sig det mesta hon behöver för att hålla hullet genom att äta hö! Istället för att jag måste mixtra med högkoncentrerade fodermedel som ger tillräckligt mycket energi och protein trots den lilla mängd kraftfoder hon brukat vilja äta.

Men nu var det ju dags för att sätta sprätt på endel av det energi och protein hon tuggat i sig! Och det blev "Adventsrundan" även för oss! Genom skogen varvade vi trav och galopp för att sedan rida samlad tölt "med mycket bakben" längs Torrbergsvägen. Allra sista biten fram till stigen som går tillbaka till stallet fick hon dock sträcka ut i galopp. Men väl där var hon inte alls särskilt intresserad av att svänga av hemåt utan ville uppenbarligen fortsätta galoppen ända bort till vägbommen - som vi gjorde på första Advent!

Tråkiga matte bestämde ändå att vi skulle rida hemåt igen "redan" nu - det var ju faktiskt min andra ridtur idag... Som kompensation fick Lára galoppera mycket genom skogen tillbaka - och det tackade hon ju inte nej till! Min stallsession avslutades sedan med att jag gav hästarna lunch. När KG och Yvonne bor i Mariebäck medan Sylvia m familj är i Thailand är KG annars bussig och tar alla fordringar! Men just idag ville de åka iväg på julmarknad i Boden och då var det ju roligt att kunna ge dem "ledigt" från hästarna!