Midsommardagen

Hade ansvar för lunchfodringen idag, så jag åkte till stallet vid 11-tiden för att hinna rida först. Hade med mig liten kompaktkamera för att fota lite bilder till bloggen - men sedan glömde jag kameran i stallet så jag får uppdatera med bilderna i morgon... Gick i alla fall ut hårt med fotandet redan när jag åkte färja över älven - för det var så vackert med blå himmel och stora vita moln (tänk er gammal svensk långfilm)!

Idag hade vädret ÄNTLIGEN börjat likna sommar - nu var det faktiskt 18 grader i skuggan. Rena värmeböljan skulle man kunna säga - det är faktiskt bara tre nätter sedan vi hade ynka 3 plusgrader! När jag skulle göra upp planen för dagens ridpass hade jag väldigt svårt att bestämma mig... Skulle jag rida på ridbanan för att träna trav på böjda spår samt skritt och tölt på volt (repetera Atlikurs), rida "terrängtölt" i skogen och sedan jobba med samlingen längs vägen hem eller var det dags för en ny omgång i galoppbacken?

Väl i stallet träffade jag Anki, som brukat rida Gabriel men nu börjat rida Katarinas fina Herkules som står i Mariebäck f n. Hon berättade att det var MASSOR av stora bremsar i skogen. Alltså uteslöt jag både terrängtölt och galoppbacke - det fick bli ridbanan.

Värmde upp i skritt på böjda spår då jag hela tiden vände m h a ytterhjälperna. I skritt är vi riktigt duktiga på det! (Vilket ju faktiskt är det första lilla, lilla steget mot att kunna galoppera på volt!) Fortsatte sedan på samma sätt i trav. Det märktes att det var ett tag sedan vi senast jobbat med detta - varje gång jag bytte riktning kom Feykir ur balans och växlade om till tölt... Det är lättare att få till högersidan - om jag bara har koll på ytterhjälperna och kramar lite på innertygeln så slappnar han av och söker sig framåt - nedåt samt håller traven i "kurvan". Men när jag sedan ställer om till vänster blir det mycket knivigare! Ytterhjälperna är OERHÖRT viktiga för att stötta honom även där - men dessutom måste jag jobba väldigt mycket med innerskänkeln för att han inte bara ska välta inåt... Feykir pustade och stånkade i värmen (och det gjorde säkert jag också) men jag gav mig inte förrän jag kunde behålla avslappningen och den låga formen även när jag "svängde vänster".

Sedan var det dags för något annat som vi inte heller tränat på länge: låångsam skritt på volt samtidigt som vi flyttade ut bakdelen och sedan övergång till låååångsam tölt på volt. Just nu är han ju mest ovillig till att flytta undan för höger skänkel. Men när jag hade pisken i högerhanden och påmint honom någon gång med den gick det ändå ganska bra. Viktigt också att jag tänker på att först förhålla på tygeln och sedan ge eftergift innan jag lägger till skänkeln - då samlar han sig och blir lätt i handen! När vi sedan "smög iväg" i lååångsam tölt i högervarvet gick det riktigt bra! Han sökte sig framåt - nedåt och gjorde inte minsta försök att dra iväg i tempo!

I vänster varv är det lättare att flytta undan för skänkeln i skritt. Men när vi sedan övergick till tölt funkade det sämre i det här varvet... Feykir ville hela tiden dra iväg i tempo... Jag fick än en gång repetera det Ia Lindholm skrev i senaste Islandshästen: "Vid all ridning måste ryttaren först kunna bestämma tempot och riktningen för att därefter kunna påverka gångarten.... Det låter som en självklarhet, men vid träning av gångartshästar glöms ofta grunderna bort och själva gångarten kommer istället i första hand."

Tillslut blev jag ändå hyfsat nöjd även med vänstervarvet. Så här efteråt kommer jag på att jag borde växlat varv MASSOR av gånger - det har jag märkt tidigare att jag då kan få med mig mer av känslan från höger- till vänstervarvet! Men det hade jag hunnit glömma eftersom det faktiskt är alldeles för länge sedan vi tränade på denna övning...

Lite tölt längs spåret blev det också, då jag försökte driva in inner bak ordentligt i kurvorna. Testade även någon Sylvia tipsade om på sista ridlektionen för terminen - för att snabba upp mina förhållningar på tyglarna (och därmed också eftergifterna) kan jag istället för att krama på tyglarna bara skaka händerna lite i sidled. Det funkade MKT bra!

Avslutningsvis fick Feykir sträcka ut i trav några varv längs spåret. Hela dagens upplägg blev därmed som en lektion med Atli: uppvärmning med trav på böjda spår så att han söker sig framåt - nedåt. Skritt på volt - flytta ut bakdelen och sedan samma sak i tölt. Och som avslutning trav med aktiv överlinje. Det sista både för att stärka dessa viktiga muskler och för att programmera hästen att bli avslappnad i traven i o m att den förknippar den med nedvarvning. (Även om den förståss måste jobba ordentligt även i traven - annars får man ingen aktiv överlinje - så blir det inte alls samma krav på samling som i tölten.)

När Feykir sedan var avsvampad och sprayad med insektsmedel fick jag ikläda mig rollen som "good cop" eller "Mrs Nice". Hästarna förbereds för fullt för grönbetet så "lunchfodring" innebar att jag skulle öppna grindarna så att resp flock kunde springa ut i var sin gräshage.

Démantur ser verkligen med förväntan fram mot sitt jobb som avelshingst. Det räcker med att jag passerar hans hage med min (visserligen riktigt läckre) vallack för att Démantur ska utstöta hoppfulla ljud... så ni kan ju gissa hur upplivad han blev när hela stoflocken nu passerade i närheten av hans hage??!! Skulle ha haft en filmkamera för att dokumentera hur han kråmade sig!

Fotade i alla fall några bilder på hästarna som njöt av det gröna gräset - men dessa får jag återkomma med när jag kommit ihåg att ta hem kameran från stallet igen!