Underbar tisdagmorgon!!!

Jag har tidigare berättat att jag börjar jobbet först efter lunch på tisdagar. Vårt kontor har öppet till kl 18 alla dagar utom fredagar, vilket innebär att vi i personalen turas om att jobba till 18.15. De flesta har två 18.15-dagar/vecka, men jag har bara en eftersom jag är deltidssjukskriven. Annars skulle det bli alldeles för stor del av min arbetstid som hamnade utanför "ordinarie kontorstid" - när ändå majoriteten av företagskunderna förväntar sig att deras kundansvariga finns på plats. Mina kollegor börjar 8.45 när de ska jobba till 18.15, men jag får inte jobba för många timmar i sträck så jag börjar alltså först efter lunch.







De första åren använde jag tisdagmorgonen till att träna i varmvattenbassängen och sedan vila innan det var dags att åka till jobbet. Efter varmvattenbassäng och bastu blir man riktigt mosig kan jag berätta, så det var alltid jättejobbigt att jobba efteråt... Särskilt som jag redan innan alltid är "grundtrött" p g a sjukdomen. Men nu har jag kommit på ett mycket bättre upplägg! Jag rider på tisdagmorgonen istället, vilket innebär en rejäl dos ljusterapi! Det gör mig mycket piggare under tisdagseftermiddagen och dessutom att jag sover mindre dåligt natten till onsdag. Bassängträningen har jag istället flyttat till måndag efter jobbet. Då är det bara bra att jag blir riktigt trött och mosig - för det får mig att sova mindre dåligt natten till tisdag!







Tur att jag "kom till insikt" tillslut om hur jag ska lägga upp mitt liv!







Trots strålande solsken var det nästan lite kusligt när jag kom till Mariebäck idag... trots att jag var lite senare än jag brukar på tisdagarna så var KG och Yvonne inte där!!! :-O Jag kände nästan för att reagera som Reykur och "snarka" upprört när jag insåg att jag faktiskt var den enda människan på gården! Men innan ni blir alldeles för förskräckta får jag förklara att Sylvias lilla Olivia börjat på dagis den här veckan, så Sylvia var där med henne på inskolning. Och då hade förståss "nanny-Yvonne" fått ledigt! (Men innan jag åkte hem igen kom både KG och Yvonne i alla fall, så allt kändes som vanligt igen!)



När jag gjorde i ordning Feykir för ridturen noterade jag att mina ridhandskar kändes kalla och obehagliga att ta på mina onda händer... Vintertid brukar jag lägga handskarna på ett varmt element medan jag sadlar, så är de riktigt varma och gosiga när det är dags att rida. Men så här års finns inget varmt element...

...men i foderrummet hittade jag denna miljövänliga handskvärmare! Jag kilade helt enkelt ner mina handskar mellan Freddan och Bam-Bam och när det var dags att rida var de varma och sköna!!!

Red på ridbanan för att träna galopp, men först behövde vi ju "samla ihop oss". Skrittade på volt och flyttade ut bakdelen till dess han kändes mjuk i båda sidorna. Hade hela tiden ganska korta tyglar och drev ordentligt för att få eftergift. Gjorde sedan samma sak i tölt. Hade boots på, för galoppens skull, vilket gjorde tölten riktigt trevlig när jag nu drev ordentligt också!

Varvade sedan samlad trav med galoppfattningar och försökte galoppera så sakta som möjligt. I höger varv lyckades jag ibland driva in högerbogen ordentligt i en hörnpassering och då blev det riktigt, riktigt trevlig galopp! Några steg kändes det nästan som att vi stod stilla och bara rörde oss uppåt! Försökte också tänka på att inte låta honom bli för låg i formen i galoppen. Har nämligen upptäckt att jag ramlat tillbaka till Reykur ridning och låtit Feykir galoppera i en alldeles för låg form. Reykur behövde detta för att ö h t komma upp lite med ryggen och få en något mer rund galopp. Men Feykirs galopp blir rund ändå - så på honom innebär bara den låga formen att vi tappar aktion.

I vänstervarvet gjorde jag faktiskt några försök att rida på volt - vilket är JÄTTESVÅRT för oss! Jag tror att det försvåras av att han vill hålla ett högre tempo i det varvet, vilket gör att jag har så lätt att ramla utåt och störa hans balans. Samt att inte klarar av att hålla honom på volten m h a ytterhjälperna utan tillslut tar jag i innertygeln - "den rena galoppens värsta fiende"... Red istället vänster galopp längs spåret i korta intervaller och försökte galoppera så långsamt som bara möjligt. Om vi lär oss galoppera riktigt långsamt även i vänster galopp och jag får till de vändande ytterhjälperna i övriga gångarter så blir det kanske lättare med galoppen på volt sedan?!

Avslutade med avskrittning på volt, då vi tränade att vända för ytterhjälperna. I skritt går det faktiskt riktigt bra! Men vi måste definitivt bli bättre på det i övriga gångarter!

Feykir var rejält svettig - förutom på halsen där han nu är klippt. Han hade t o m vitt skum mellan bakbenen. Spolade av honom innan han fick sitt kraftfoder. Solen värmer ju så skönt fortfarande så det var ingen risk att han skulle bli kall. (Fast jag spolade inte uppe på korset - han har ju haft så mycktet problem där förut att jag absolut inte vill kyla ner de musklerna i onödan!)

I anmälan till Vindurtävlingen har jag föresten bytt varv i V5 (lätt fyrgång). Sedan förra våren har jag ridit i höger varv, eftersom han egentligen har bättre galopp i det varvet. MEN det förutsätter att jag verkligen kan få kontroll på högerbogen - som jag gjorde i ett par hörnpasseringar på ridbanan idag - och det är bara att inse att jag inte fixar det i tävlingssituationen på en oval. En vacker dag ska vi fixa det - men till dess får vi hålla oss till vänster varv istället.

Såg föresten en kul grej på nätet - en tjej som skrev att hon och hästen hade G8 (lätt grisepass) som bästa gren. Fast nu började tempoväxlingarna sitta så hon hoppades kunna gå upp till öppen klass! ;- )