Inga knott - inget sommarexem

Trots att jag inte längre äger en exemhäst (annat än i hjärtat) så läser jag med stort intresse allt som skrivs om sommarexem! Hittade idag en mycket intressant artikel på Hippson.se, varifrån jag "saxat" några stycken:

"Under Hästnäringens forsknings- och utvecklingsforum på Strömsholm presenterade Sofia Mikko en studie om den genetiska bakgrunden till sommareksem hos häst. Sofia är avdelningschef för Husdjursgenetiska laboratoriet vid SLU i Uppsala.

Sommareksem är en form av insektsbett. Forskare har funnit att eksem på islandshäst orsakas av saliven från svidknott. Alla hästar kan få eksem, men vi förknippar det mest med islandshästar, vilket alltså denna studie är gjord på. Det som utlöser sjukdomen är ett samspel mellan arv och miljö. Miljön spelar en avgörande roll i sammanhanget, inga knott - inget sommareksem. På Island är sjukdomen mycket ovanlig, vilket troligen beror på att svidknotten inte finns där.

Av islandshästar födda utanför Island har 8 procent sommareksem, för importer från Island är siffran 30 procent och efter att hästarna tillbringat två år i Sverige har 50 procent av dem fått sommareksem. En trolig orsak till detta är att föl födda i Sverige får i sig antikroppar mot knottsaliv i råmjölken (den första mjölken från stoet som innehåller mest antikroppar). En annan viktig anledning är att fölen utsätts tidigt för knott och att de därför själva kan bilda antikroppar mot dessa."

I den studie som presenterats har man visat att arvbarheten för svenska hästar att utveckla sommarexem är 30 %. Man tror att det kan vara flera olika gener som kan ligga bakom och under de kommande åren hoppas man kunna identifiera dessa. Nästa steg blir sedan att ta fram ett gentest som kan visa vilka hästar som har anlag för att utveckla sommarexem.

Samtidigt presenterades också en annan studie inriktad på att hindra och lindra sommarexem. Man har försökt behandla hästarna med antihistamin - som man behandlar allergier hos människa. Detta visade sig dock inte ha någon effekt på hästarna. Däremot visade försöket att skötselrutinerna har mycket stor betydelse för hur hästarnas exem utvecklas. Användningen av exemtäcke, uppstallning på natten och insektsspray var effektiva metoder för att minska hästarnas besvär. Kortison kan även vara lindrande, men långtidsbehandling medför tyvärr risk för biverkningar - t ex fång.

Det är bara att hoppas att forskningen fortsätter och att man i framtiden både hittar sätt att avgöra vilka hästar som riskerar att drabbas och bot eller i alla fall lindring för dem som redan måste leva med detta gissel...(som tydligen är allra mest utbrett i de sydvästra delarna av landet.)

Här kan ni läsa hela artikeln:

http://www.hippson.se/cldoc/44801.htm