Midurs hösttävling - uttagningar

När jag kom till travet på morgonen var jag väldigt glad åt att Feykir hade fått ha täcke på sig - för både täcket och de delar av honom som varit "oskyddade" var rejält spåniga! När jag tog av täcket uppenbarade sig dock en väldigt blank och fin häst! Jag vet inte när han var så här ren och fin sist...? I våras hade jag tvättat honom till vår invigningstävling, så då var han ren, men eftersom han inte fällt vinterpälsen färdigt var han inte särskilt blank... Tur att Johan lovat komma och fota i helgen så att jag får min blanka, vackra häst dokumenterad!




Efter veterinärbesiktningstraumat på Vindurs tävling för en månad sedan tog jag inga risker utan satte viktboots på Feykir direkt. När vi sedan stod i kön till besktningen var min häst faktiskt riktigt odräglig! Hur stökig som helst - tillslut började han t o m nafsa efter mig! Efter en stund insåg jag orsaken... Han är ju i vanliga fall bortskämd med att få gå i hagen med sin flock nästan jämt. Nu hade han däremot tvingats stå i en TRÅKIG box HELA natten! Häststackarn var så fruktansvärt frustrerad att han höll på att krevera! (När jag insåg detta kom jag ihåg att det var samma sak för ett år sedan när han blivit sparkad på knät och fick stå i sjukhage och bara promeneras någon vecka... Då bet han mig faktiskt i armen en dag när han inte kunde hantera sin frustration!) När vi klarat veterinärbesiktningen helt problemfritt gick jag därför en lång promenad runt området med min understimulerade häst så att han skulle få lite omväxling i alla fall. Sedan var det dags att göra i ordning för vår första uttagning i T8 tölt.









När jag red uttagningen kändes han tyvärr inte riktigt lika bra som i går kväll... Jag hade behövt få honom att ta i mer bak! I går kväll kunde jag lösa det genom att vinkla ut pisken lite så att han såg den i ögonvrån. När jag gör så gör han först ett våldsamt hopp, men om jag sitter till och gör en ordentlig halvhalt så trampar han under sig bättre och töltar riktigt bra! Fast på tävlingsbanan vågade jag inte vinkla ut pisken, för om domarna bara skulle se hans våldsamma hopp kunde de ju tro att jag drämt till honom ordentligt och varna mig för grov ridning... Men även om det inte kändes som igår var det riktigt bra. Poängen blev därefter också: 5.0 av av ena domaren och 5.3 av den andra. När klassen var slut såg resultatlistan ut så här:







Även om det blev en VÄLDIGT suddig bild hoppas jag ni ser att det är vi som står högst upp - i delad ledning med Nina och Hildingur!!!






Efter lunch var det så dags för uttagning i V5 (lätt fyrgång). Den här gången hade jag anmält mig i vänster varv istället för höger och det kändes som rätt val! Tölten var helt OK - även om jag inte heller nu fick fram samma känsla som i går kväll. Övriga gångarter funkade också bra och poängen blev därefter. Så här såg resultatlistan ut när alla i klassen ridit:











Jag var verkligen jättenöjd med våra poäng i båda uttagningarna! Fick så fint beröm av Sylvia också: "Ni var jätteduktiga! Du kan ju göra reklam för min ridskola!" Jätteroligt var också att så många kom fram till mig och kommenterade att Feykir såg så oerhört fin ut i våra uttagningar! Det är alltså inte bara jag som märker att vi tagit ett rejält kliv framåt den senaste månaden! En viktig del i dessa framsteg är faktiskt Johans fotograferande! Han åkte ju ner till Skellefteå en dag enkom för att fota oss. När jag red där var jag så nöjd för att jag kunde "rida ihop" Feykir mer än på länge. Fast när jag sedan kom hem och såg Johans bilder insåg jag att det ändå fattades MASSOR när det gällde samling! "Nu får det vara slut på mesridningen!" tänkte jag. Och plötsligt började jag hitta "knapparna" på ett helt nytt sätt! Redan efter en vecka fick jag första indikationen på att jag var på rätt spår - när jag red första lektionen på ridskolan och Sylvia kommenterade att Feykir faktiskt var "kortare än vanligt". Gissa om det gav mig blodad tand!