Idag tyckte jag det var dags för Feykir och mig att vara lite sociala igen - man kan ju inte fokusera 150 % på töltridningen riktigt varje dag... Istället red vi på långtur med Fia, Lukka, Maud och Sómi. Vi började med att rida till "nya" galoppbacken och tog ett antal vändor uppför den. När vi sedan fortsatte in i skogen, längs den väg som turridningarna oftast brukar gå, galopperade vi också en hel del. Då hade Feykir hunnit "bränna ur systemet" det värsta, så han kunde galoppera lugnt och sansat. Han kan bära sig i galoppen på ett helt annat sätt än Reykur - så det var riktigt härligt! Vi red ända bort till den långa galoppbacken och tog den två vändor - så hästarna flåsade ordentligt efteråt. Sedan skulle Fia (som är känd för sitt bristande lokalsinne) visa mig en annan väg hem. Visst var jag modig som hakade på??!!
Det var väldigt stenigt så vi fick skritta nästan hela vägen tillbaka, men det var ju nyttigt för hästarna att få lyfta på fötterna ordentligt! Feykir verkade gilla det hela - han tog täten och skrittade på i friskt tempo. I utförsbackarna brukar han vilja öka farten för att balansera sig, men när det var både stenigt och utför använde han bakbenen mycket bättre. När vi kom tillbaka till stallet igen hade hästarna hunnit torka i pälsen - men vi visste ju att de hade fått jobba rejält under ridturens första halva.
När vi gick ner med hästarna till sommarhagarna såg vi en orm! Har hört av en kollega som just flyttat till Antnäs att det är väldigt mycket huggormar där. I Mariebäck har jag aldrig sett en orm förut - men det kanske är ett ormår i år? Konstigt i alla fall att den inte hade ringlat iväg, för den måste ju känna väldigt väl på vibrationerna i marken när det kommer hästar gående?!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar