Midurs isritt till Gråsjälören

Som arrangör av Midurs isritt hade jag verkligen lyckats med vädret i år: vintervädret visade sig från sin bästa sida med strålande sol och bara någon minusgrad!!! Däremot hade jag inte lyckats lika bra med att "planera" min egen hälsa... Kl 8 på morgonen hade jag bara lyckats sova knappt 2 timmar p g a värk som känts som knivar i kroppen... Ringde Eva och övertalade henne att låna min bil och transport samt ta över som "utfärdsledare". Om jag inte varit så fruktansvärt trött hade jag kanske - för första gången i mitt liv - börjad kasta saker omkring mig... så arg var jag på att jag skulle missa denna tilldragelse!!! (Förutom att jag missade den härliga upplevelsen skulle det ju heller inte bli något av alla de garanterat fina bilder till bloggen som Johan hade kunnat fota i det här soliga vädret...)

Eva skulle få låna häst av Sylvia och dagen till ära fick hon välja mellan sina två absoluta favoriter: Leiknir och Geisli ("Sillen"). Det blev Sillen som drog längsta strået. Eftersom han normalt bara går i ridskolan tyckte hon att han förtjänade att komma ut på lite äventyr!

Eva och Sillen är riktiga kompisar! Tittar man riktigt noga på bilden ser det faktiskt ut som att Sillen ler! Som tur var hade Johan fotat dem i stallet vid ett tidigare tillfälle, så jag hade någon bild att sätta i det här blogginlägget i alla fall!

Oftast brukar det vara ett 20-tal ekipage som är med på isritten, men i år har det ju verkligen varit osäkert in i det sista med vädret så tyvärr blev det bara fyra ekipage och några hästlösa "hangarounds". Till de sistnämnda hörde bl a Marie, utrustad med långfärdsskriskor, plastpåsar, gummihandskar och en reflexväst märkt "Midurs 1:a skitansvarig".

Det blöta, slaskiga vädret den senaste tiden hade antagligen skrämt bort många möjliga deltagare. Men det hade istället fördelen att i princip all snö på isen tinat bort, så i år behövde de inte hålla sig längs de upplogade isvägarna utan kunde tölta omkring fritt på isen. Att se nya ställen är Eva och Sillens expertområde, så med dem i täten blev det förståss självklart att både rida över mot Granudden samt runda ön Stensborg, innan fikastoppet på Gråsjälören.

Däremot lyckades man tyvärr missa Norrbottens Kurirens utsända reportageteam helt och hållet... så i år fick inte tidningen möjlighet att göra ett reportage om detta, en av vinterns största händelser i Luleå... ;- )

En tråkig avslutning var att när de kom tillbaka till bilarna igen så hade de fått parkeringsböter, trots att jag fått försäkringar från ansvarig på kommunen att det var OK att parkera där. Han hade pratat med dem som skulle sköta parkeringsbevakningen och de hade lovat att vi inte skulle få några parkeringsböter. Förutsättningen var bara att man stod så att man inte blockerade hela parkeringsplatsen. Det var ju verkligen inget problem, då det var så få hästtransporter i år, så Eva bedömde att det hade rymts minst 25 bilar till på parkeringen. (Som förutom Midurs fordon var i princip tom.) Nåja, jag får ringa den här mannen på kommunen igen på måndag och förhoppningsvis löser det sig!

När Eva återlämnade min bil på eftermiddagen föreslog hon att vi två skulle försöka planera in en egen isritt under den närmaste tiden. Det vore verkligen jättekul! Mitt djupa tungsinne under hela dagen (ja, först var jag ju kokande arg, fast sedan tog jag flera starka värktabletter och blev för groggy för att slänga saker omkring mig) lättade genast när jag hörde detta förslag! Nästa helg är det ju påsk och då har vi på banken (i alla fall ännu så länge) ledigt och Eva skulle kolla sitt schema. Johan och jag har visserligen lovat våra föräldrar att komma ner till Umeå under påskhelgen - men om Eva är ledig långfredag eller annandagen så kan vi ju korta av Umeåvistelsen en dag för att kunna genomföra detta! Nu håller vi alltså tummarna för fint påskväder och en ledig dag för Eva i början eller slutet av helgen!