Atli-kurs: dag 1

Äääntligen skulle jag få rida kurs igen! Idag red alla bara ett pass och jag red tillsammans med Annelie, som efter ett antal år i "frieserträsket" nu hittat tillbaka till islandshästarna igen. Vi fick börja med att visa hästarna lite i skritt och tölt. Feykir kändes stel och passaktig... Sedan fick vi gå in på var sin volt och jobba med att flytta ut bakdelen i skritt. Bussiga Fia hade lovat att ta några bilder när jag red. Det blev inte särskilt lätt för henne eftersom all snö runt ridbanan gjorde att hon bara kunde stå på ena kortsidan, vid grinden, medan jag fick rida på volten längst bort åt andra hållet... Men hon fixade nedanstående bild ändå!




Lektionen var VÄLDIGT nyttig för mig! När vi hade börjat jobba på volten "rymde" Feykir iväg med mig till andra sidan av ridbanan innan jag fick stopp på honom. Det var när vi red i höger varv och kom på den öppna delen av volten som han helt enkelt slutade lyssna på högertygeln och drog iväg ut åt vänster över banan innan jag tillslut lyckades göra en one rein-stop med högertygeln. Då sa Atli att jag gjorde HELT fel, jag skulle INTE ta så där mycket i högertygeln för då uppmuntrade jag bara Feykir att fortsätta kämpa emot den. Istället skulle jag jobba med ledande tygeltag och stora eftergifter. Jag red ett varv till på volten och när vi åter kom till den öppna delen började Feykir dra iväg, men nu gjorde jag som Atli sagt och snart var vi tillbaka på volten igen. Nästa varv gick det ännu bättre! Det var nu länge sedan Feykir sist "rymde" med mig så här, men det var ju faktiskt väldigt lämpligt att han gjorde det inför Atli så jag fick lära mig hur jag ska hantera det!

Sedan fick jag hjälp med nästa problem: när jag vill att Feykir ska flytta ut bakdelen på volten tycker han det är jobbigt och fortsätter rakt fram istället. Om jag lägger på mer innerskänkel ökar han bara tempot framåt istället och försöker jag bromsa lägger han sig i handen... "Du måste hitta läget där du kan få honom att flytta för skänkeln UTAN att gå emot handen" sa Atli. Verkligen lättare sagt än gjort!!! Tillslut ställde sig Atli mitt framför Feykir och sa: "Ge efter på tygeln och lägg till innerskänkeln!" Vad hände? Jo, Feykir stannade upp, helt utan tygelkontakt, flyttade ut bakdelen och mjuknade i hela kroppen! Jag fick göra om samma sak några gånger medan Atli stod framför oss som en broms och sedan försöka utan hans hjälp. "Du måste hitta läget" sa Atli hela tiden. Och nu gjorde jag faktiskt det - inte riktigt varje gång, men ofta! Vilken härlig känsla! (I tanken drog jag lite paralleller till när man kör bil med manuell växellåda och ska hitta dragläget med kopplingen.)

När det här fungerade trampade Feykir under sig på ett helt annat sätt och blev så mjuk i kroppen! Atli förklarade att när hästen går emot bettet så sträcker den även ut bakbenen bakom sig. Men om vi ger hästen eftergifter så att den släpper bettet så säger vi samtidigt åt den att den kan komma in under sig med bakbenen. Det var den skillnade jag kände så tydligt! Atli sa också att "Skänklarna förstör inga hästar, det är det tyglarna som gör!".

Sedan var tyvärr lektionen slut...alldeles för tidigt! Jag hade velat fortsätta att träna på det där "dragläget" någon timme till för att verkligen befästa känslan. Tur att vi ska rida kurs i två dagar till! Sammanfattningsvis kan jag konstatera att jag verkligen inte rider kurs "i onödan" - vi behövde verkligen detta både Feykir och jag!