Programridning

Hamingja håller vakt medan storasyster Hremsa vilar med sin Hulda (och "skäck-Hremsa" längst bak till  höger).

Idag har Hamingja och jag ridit tävlingsprogrammen (V2 och T3) och det måste vara tre år sedan sist så det var verkligen HÖG tid att "damma av" dem inför nästa helg! Vi hade viktboots på och efter uppvärmningen började jag med fyrgångsprogrammet vilket kommer att ridas som V2-special (det sista momentet: ökat tempo tölt ersatt av "beautytölt" där man själv väljer tempo i o m att tävlingen inte går på en godkänd bana utan i ridhus). 

Jag hade som tur var förberett mig genom att fota av programmet så att jag kunde kolla upp vilken ordning gångarterna ska visas i. Under alla år med Reykur tävlade jag T1, med valfri gångartsföljd, och den gångartsordning jag hade då sitter verkligen djupt i hjärnbarken! Med Feykir red jag olika varianter av "lätt klass" och med Lára hann jag inte tävla så många gånger att V2-programmet lyckats fastna i hjärnan...! 

Men nu är det detta program som gäller och inget annat: arbetstempo tölt, arbets- till mellantempo trav, mellanskritt, arbets- till mellantempo galopp och slutligen ökad tölt (i Umeå "beauty-tölt"). Förutom att ha koll på gångartsföljden var det ju också VÄLDIGT nyttigt att träna på  gångartsväxlingarna eftersom även dessa poängsätts! F f a behövde vi träna på att fatta galopp från skritt. I vanliga fall gör vi ju galoppfattningarna från stillastående, vilket visserligen är OK på tävlingsbanan också. MEN det räcker att hästen tar ett enda steg bakåt - vilket ju är lätt hänt om man stannar - för att man ska bli diskad och den risken vill jag inte ta! 

Jag red först igenom hela programmet två gånger och sedan gjorde jag ett par extra galoppfattningar ur skritt. När jag fattar höger galopp ute så har jag börjat lära mig att hålla högerhanden i manen för att kontrollera min reflex att ta i högertygeln när hon skjuter fram högerbogen. Men på ridbanan var det plötsligt mycket svårare igen... Och dessutom ska jag komma ihåg att titta åt vänster i fattningen för att ge henne tydlig signal om vad hon ska göra. 

Efter detta flåsade vi REJÄLT båda två, så det behövdes en riktigt lååååång skrittpaus innan det kändes som att vi var redo för att även rida töltprogrammet (T3) med arbetstempo tölt, varvbyte, arbetstempo tölt med tydliga steglängdsökningar på långsidorna samt ökad tölt (i Umeå "beautytölt".)  Förutom alla detaljer vi jobbar med i tölten i vanliga fall så behöver vi här också hitta precisionen i tempoväxlingarna... något jag helt förträngt under träningen de senaste tre åren... :-O 

Jag red bara igenom T3-programmet en gång, för att spara på krafterna för det var inte bara matte som var trött... men sedan gjorde vi också några extra tempoväxlingar innan min duktiga häst fick sträcka ut och varva ner i tölt på långa tyglar och sedan en lång avskrittning. Efter två dagars intensiv träning på ridbanan blir det välförtjänt vilodag för henne i morgon. På söndag planerar jag att rida igen. I så fall blir det mer fokus på tempoväxlingarna då, men är bara underlaget OK rider jag längs bilvägen. Bara inte broddarna suger fast i underlaget så är sliter det ju mindre på henne när vi slipper ridbanans hörnpasseringar. 

På måndag blir det sedan en spännande utflykt när jag bokat tid i ridhuset i Harrbäcken utanför Piteå så att det förhoppningsvis ska bli lite mindre chockartat för lilla Hamingja med ridhuset i Umeå. Som tur var red vi ju dessutom i ridhuset i Boden flera gånger förra vintern när Midur hade träningstider där och för varje tillfälle blev det lite mindre otäckt. Men det är ju ett tag sedan nu...!