Rejält tryck i bakbenen!!!

Reflexväst är det nya svarta!!!

Idag lämnade jag ridbanan och red ut i skogen för första gången på länge - "beväpnad" med reflexväst för säkerhets skull. Jag hade i alla fall inte sett några älgjägarbilar parkerade längs vägen till stallet, men de kan ju stå någon annanstans... önskar verkligen att vi hade fått veta var de jagar olika dagar...!!!

Nu red vi i alla fall genom skogen bort till Torrbergsvägen, alltså den sträcka som vi använde för rehabträning de första veckorna. Men istället för att behöva vända hem igen fortsatte jag till höger längs Torrbergsvägen så att vi fick rida runt istället! Redan under första sträckan uppvärmningstrav märktes det tydligt att vi styrketränat hennes bakdel en hel de senaste veckorna - för OJ vilket TRYCK det var i steget från start!!!

När vi kom till stället där vi brukade rida galoppintervallerna under de första veckorna märktes det ÄNNU större skillnad! Trots att det inte var några långa intervaller vi red från början märktes det snabbt att galoppen blev lite mer flack... men nu var det rejält tryck i galoppsprången hela vägen!

Framme vid Torrbergsvägen fick jag också göra som jag så ofta önskade tidigare: få nyttja vägens fina ridunderlag till att rida tölt! Hon kändes riktigt fin i takten ända från start, men jag fick först böja endel för att få ordentlig längd på halsen. Och sedan jobbade jag mycket med sidförande för att aktivera bakdelen lite extra samtidigt som jag försökte hålla högerbogen på sin plats. 

På vägen tillbaka genom skogen hann vi med flera galoppintervaller till - och det märktes inte minsta tecken på att hon började bli trött i musklerna i bakdelen! Härligt! När vi kom tillbaka till stallet hade vi varit ute ca 50 minuter - alltså det längsta ridpasset på flera veckor. Men hon var ändå inte alls så svettig som efter våra mest intensiva styrketräningspass då vi tränat samling från marken. Nu var det i o f s svalare ute också - samt att hon nu är klippt på halsen och bogen. Men jag hade nog ändå trott att hon skulle bli mer svettig och flåsig i o m att vi ju inte tränat någon kondition på länge. Fast starka muskler kanske räcker längre än man tror?!

Jag provade även att rygga några gånger idag - uppsuttet - och hon visade inte minsta tecken till att det gjorde ont eller var minsta obehagligt. Skönt!!! I morgon får det bli ett nytt pass på ridbanan och sedan får jag se om vi hinner med ett pass på söndag också innan Tomas ska behandla henne. Jag har vid ett tidigare tillfälle ridit lektion för Atli precis innan en behandling och när Tomas sedan började med att kolla henne med sin värmekamera kunde han snabbt konstatera att den enbart gav utslag på rätt ställen - d v s den träning hon fått hade enbart varit bra för henne. Och det vore ju mkt intressant att få motsvarande kontroll av det som varit mitt huvudsakliga träningsupplägg sedan Atlikursen för tre veckor sedan!