Atli-träning: när hästen själv får välja!!!

På väg till stallet upptäckte jag till min förvåning att det satt en varningsskylt vid vägen "Jakt pågår!" Det är ju JÄTTEBRA - men konstigt att det bara är andra gången under alla mina år i Mariebäck som jag ser en sådan skylt... Beväpnade jägare däremot, ser man var och varannan dag hela höstarna samt även ofta under helgerna på vintern. Så jag blir faktiskt lite nyfiken på vad som gjorde att de bestämde sig för att sätta upp skylten just idag?! Lustigt nog såg jag däremot inte en enda jägare idag...!

Skylten påverkade i alla fall inte min planering, för jag hade ändå bestämt att vi skulle träna på ridbanan igen idag. Under gårdagens uteritt fick jag så tydliga bevis för hur effektiv vår träning har varit de senaste veckorna så jag känner mig ju ÄNNU mer peppad att fortsätta träningen efter det! Och dessutom ville jag passa på att "spänna bågen" ännu lite mer idag - för att redan i morgon kunna få besked av Tomas om jag gjort rätt bedömning om att hon är redo att öka träningsintensiteten.

Jag har ju också den enorma fördelen av att ha en häst vars enorma arbetsvilja inte påverkas nämnvärt av att träningen sker på ridbanan - inte ens om det gäller varje dag under en längre tid. Så det är verkligen en ödets ironi att Hamingja i detta fall ska behöva jämföras med just Lára - antagligen en av de absolut mest arbetsvilliga hästar världen skådat...! Hon valde alla dagar i veckan arbete framför mat om hon fick chansen! Men jämfört med alla andra hästar (utom möjligen Láras avkomma Litlamnin) är Hamingja verkligen EXTREMT arbetsvillig!

Och eftersom man inte ska ändra ett vinnande (Atli-)koncept hade träningspasset samma upplägg som vanligt. Först uppvärmning i trav resp tölt med låååång hals, med den lilla justeringen att jag började introducera mer böjda spår redan i traven. Antagligen var det därför takten i tölten sedan blev så bra redan från start - annars brukar det vara passtaktigt innan hon riktigt kommit igång. "Om du sitter på rumpan blir det ÄNNU bättre!" hördes plötsligt Sylvias röst över gårdsplanen - och hon hade ju rätt förståss!!! Inte så dumt att "instruktören ser dig" ibland!!!

När vi övergick till arbetet från marken lät jag Hamingja rygga betydligt längre sträckor än tidigare - utan att det kom några reaktioner på smärta eller obehag! Dessutom börjar hon rygga riktigt trevligt, med bibehållen längd på överlinjen! Därmed hade vi ju också ett mycket bra utgångsläge för den samlade skritten - som också fungerade riktigt, riktigt bra! När jag placerade mig aningen längre ut från henne kunde jag också tydligt se hur bakbensmusklerna arbetade i samlingen. Och mitt i detta börjar härliga hästen frusta så belåtet! Det är verkligen precis som Atli säger: "Hon är byggd för att arbeta och hon kommer att må som allra bäst när hon får arbeta ordentligt - och använda sin kropp på rätt sätt!"

Även i högervarvet fungerar både ryggningar och samlad skritt riktigt, riktigt bra nu! Och när hon fått sin "psykiska paus" medan jag sadlade om bjöd hon på riktigt trevlig bärighet i tölten! Eftersom vi skulle "spänna bågen" lite extra idag nöjde jag mig inte med att bara använda den samling som uppstått under arbetet från marken och "åka på den" så länge den fanns kvar av sig själv. Så har jag ju gjort hittills eftersom jag bara velat stämma av att samlingen inte skapat några spänningar eller obehag hos henne. Men nu vågade jag mig även på att rida för att bibehålla samlingen en stund, medan jag varvade sidförande övningar med Atli-vändningar och volter för att hålla henne avslappnad. Och till min glädje verkade inte heller dessa lite högre krav medföra något obehag för henne - skönt!

Nu blir det MKT spännande och intressant vad Tomas kommer att säga i morgon! Det känns ju verkligen som att vi är på rätt väg nu men ska bli skönt att få en riktigt avstämning på om vi gått för fort fram i något avseende eller om jag kan fortsätta spänna bågen ytterligare!