Både bra och mindre bra besked.

Lára i kvällssolen!

Idag pratade jag med veterinären igen ang Hamingja och efter att ha skrittat henne några dagar fick jag nu klartecken att rida på lite mer. "Men håll för säkerhets skull koll på hennes temp ett tag till och var uppmärksam på att hon inte blir för trött/ansträngd när ni rider." Hm... i det varma vädret vi har nu är det inte helt lätt att undvika ansträngning, med tanke på hur mycket vinterpäls hon fortfarande har kvar...

När jag temp:ade henne inför dagens ridtur blev jag först lite bekymrad för att hon låg på 37,9 - visserligen under veterinärernas febergräns på 38,4 men ändå en bit över hennes vanliga 37,2... men Sylvia lugnade mig och sa att det antagligen berodde just på värmen i kombination med den tjocka pälsen. Som hon dessutom fäller i snabb takt nu, så förhoppningsvis har hon lite "svalare kläder" redan till veckan - om bara mattes händer klarar att "nöta på" ordentligt!

Jag fick dessutom hjälp av Sylvia att kolla Hamingjas vänstra has - men i det fallet sa hon INTE vad jag ville höra... Hon höll nämligen inte med mig om att den känns mindre "svampig" nu - utan konstaterade att "gallan" finns kvar men flyttat sig lite nedåt... Typiskt... Men det kan ju faktiskt också vara så att den aldrig försvinner, vissa hästar har ju gallor hela livet och behöver inte ha problem av dem för det. 

"Förr eller senare måste du ändå börja rida lite böjda spår igen och testa om hon håller för det - och i o m febern har hon ju fått vila bakdelen extra länge så det kan nog vara dags nu...!" tyckte Sylvia. Nu var jag redan inställd på att rida ut längs vägen - alltså "rakt fram" - men introducera lite trav resp tölt idag. Men då får det bli ridbanan i morgon med lite serpentiner!

Sylvia skulle precis rida ut på storasyster Hremsa så vi fick sällskap längs vägen bort mot "världens ände". Hamingja verkade mycket nöjd både med sällskapet och med att få trava en stund längs vägen! För att inte sinka Sylvia och Hremsa allt för mycket valde jag att vända hemåt igen redan innan korsningen. Hamingja verkade faktiskt besviken över att inte få fortsätta! Och hemvägen "drog" sen inte mer än att hon kunde skrölta avslappnat med lååång hals. 

Större delen av hemvägen skrittade vi dock - ändå var Hamingja svettig på halsen när vi kom tillbaka till stallet... Men jag gjorde själv misstaget att ta min dunjacka igår och jag vet ju hur varmt det kändes...! Så det blir att nöta på allt händerna klarar med pälsskrapan för att hjälpa Hami att "byta jacka" så snabbt som möjligt! 

Jag har varit risig i kroppen på slutet och behövde vara hemma från jobbet i tisdags. Men idag orkade jag alltså både jobba OCH rida! Så i morgon hoppas jag orka rida BÅDA hästarna efter jobbet!