Favorit i repris: vi tränar för Sylvia!

Efter välförtjänt vilodag för både Hamingja och mig igår fick vi idag åter träna för Sylvia! Och det skulle visa sig att träningen i förrgår hade haft OERHÖRT bra effekt - för idag gick allt SÅ mycket lättare!!!

Jag fick börja med att skritta ganska långsamt på volt i höger varv, initialt med ganska korta tyglar, tydligt stöd på yttertygeln (som både skulle kontrollera tempo och hålla henne på volten) medan innerhanden skulle vara mkt rörlig. Med pisken lätt mot inner bak och drivning fram emot bettet. Sedan skulle jag rida mycket aktivt: bromsa upp henne med säte och ettertygel och flytta undan bakdelen ett par steg för att sedan direkt slappna av och släppa fram henne några steg, bromsa upp igen och flytta ut ett par steg, slappna av och släppa fram o s v.

Och när hon började trampa under sig med med innerbak och söka sig nedåt skulle jag ge henne mer tygel så att hon fick länga halsen. Det tog inte lång stund förrän hon hade lååååång, fin hals! "Så där fint längde hon den aldrig i förrgår - och nu gör hon det REDAN!" konstaterade Sylvia. Jag fick också erfara att det - som vanligt i ridningen - var "less is more" som gällde. Ju mindre hjälper jag använde för att flytta ut bakdelen desto bättre gick det! När jag bara tog innerhanden lite mot bogen och kramade lite, lite med innerskänkeln (ja, det var nästan så att jag bara tänkte att hon skulle flytta) så kunde jag aktivera hennes bakdel helt utan att hon började stressa eller bli spänd!

När vi gjort samma sak i vänster varv - då jag behövde hålla halsen lite mer rak för att kunna hålla högerbogen på plats - var det dags för tölt. Åter började vi i höger varv och jag gjorde övergången till tölt i en sluta för att sedan åter börja bromsa upp, flytta ut, slappna av, bromsa upp, flytta ut, slappna av, bromsa upp, flytta ut, slappna av... Precis som i skritten behöver jag också tänka på att min hand inte blir för hög - och när även detta om på plats började hon länga sig riktigt, riktigt fint och tölta "genom hela kroppen"!

I vänstervarvet gick det lite knackigare... Jag fick göra stora, ledande tygeltag på innertygeln, med bibehållet stöd på yttertygeln, för att hon skulle böja sig i sidan. Men det gjorde hon inte så gärna... Till att börja med svarade hon på varje ledande tygeltag med ett ilsket pisk med svansen. Hon kändes också "kantig" i sina rörelser och Sylvia konstaterade att hon inte riktigt tog i jämnt med bakbenen... Uppenbarligen hade hon en stelhet någonstans i vänstersidan... När hon efter en stund mjuknade i sidan så blev tölten direkt jämn igen - så det verkar bara vara något mindre besvär av muskulär art i.

I måndags fick vi besked om att vår suveräne massör kan komma måndag nästa vecka för att gå igenom ett antal hästar. Jag bokade då direkt in Hamingja till honom, eftersom hon både växt en hel del på höjden i vinter och jag vill stämma av att hon inte har några sviter av att ha belastat konstigt under den period som bakdelen var så rejält högre än framdelen. (Nu har framdelen i alla fall vuxit ikapp så att hon är jämn igen!) Dessutom hade hon ju träningsvärk i några ryggmuskler innan vilan och jag ville gärna att han skulle kontrollera att hon återhämtat sig lika bra som det verkar från detta. Och nu blev det ju bara än mer motiverat med en rejäl genomgång och behandling!

Efter att Hamingja slappnat av och trampade under sig ordentligt på volten även i vänstervarvet fick vi rida ut längs spåret och rida slutor i tölt. I början testade hon att springa fortare istället - men när jag bromsade upp med sätet och yttertygeln samt hela tiden höll innerhanden rörlig så lyssnade hon fint! I bibehållen sluta fick vi göra en volt tillbaka m h a ytterhjälperna för att träna på samma sak i andra varvet.

Några varvbyten kändes hon riktigt lösgjord och fin samtidigt som hennes aktiva bakben gav en trevlig längd på överlinjen. Då fick vi öka tempot i tölten, samtidigt som jag bara kramade lite lätt höger, vänster ibland för att bibehålla lösgjordheten. Hon kändes jättefin!!! Efter en stund fick jag åter bromsa upp (med säte och yttertygel samtidigt som innertygeln hela tiden var rörlig) och gå in i en sluta i tölt igen. Inte helt lätt till att börja med... men tillslut så! Då fick vi byta varv och göra om samma sak där.

Efter en ny avslutande sluta i tölt fick jag styra in henne på en volt och göra övergång till trav. Fick rida på volt och åtta i traven och när vi klarade att byta om volt med bibehållen längd på halsen avslutade vi för dagen. Oj, oj, oj vilken bra ridlektion detta var!!! Jag frågade Sylvia om vi kanske skulle göra så här i fortsättningen, att jag rider för henne var annan dag?! Men nu blir det åter en vilodag för mig och Hamingja i morgon innan jag ska träna på egen hand på fredag. Det blir spännande att se hur väl vi lyckas återupprepa dagens övningar!

Inte behövde jag ha dåligt samvete för Lára heller - för hon hade fått vara ute på ridtur med Malin W! Så när jag var ute och hälsade på Lára i hagen var hon riktigt nöjd med sakernas tillstånd - och inte blev det ju sämre av att matte hade med sig ett stort äpple!

I valackhagen hade det börjat bildas kö vid grinden redan när vi skulle börja vår lektion - m a o minst fyra timmar innan det var dags för kvällshö...! Fast Démantur, som står först, skulle ju inte alls behöva köa egentligen - de andra flyttar sig ju direkt han närmar sig.