"Den ena hästens glappsko är den andra hästens glädje!"

När jag hämtat in Hamingja ur hagen idag upptäckte jag att hennes vänstra framsko inte riktigt satt som den skulle... Antagligen var det under galoppen i djupsnön igår som hon råkat trampa sig så att en flisa närmast skon, på insidan bak vid trakten, lossnat. Dessutom hade sömmen som suttit närmast gått av - så nu var hela skon lite glapp och därmed var ju risken större att hon skulle råka trampa loss skon mer med större skada på hoven som resultat...

Och vad gör man när livet krisar?! Jo, man ber Sylvia om hjälp! I väntan på att hon skulle komma ut till stallet och slå i en ny söm istället för den som gått av bestämde jag mig för att rida Lára en sväng. "Den ena hästens glappsko är den andra hästens glädje!" blev dagens ordspråk - för jag hade egentligen bara tänkt rida Hamingja idag och tvinga på Lára en vilodag.

Men nu blev det alltså ridning även för lycko-Lára! Eftersom den senaste veckans snöande fortsatt och temperaturen fortfarande låg kring noll var det "styltvarning" och därmed blev det en träningspass nästan utan skrittpauser - PRECIS i Láras smak m a o! Vi red längs bilvägen mot Alviksträsk och jobbade med bärigheten i tölten. Nyttigt för matte att behöva driva lite i tölten även på Lára - och nyttigt för Lára att inte bara tölta "på autopilot" utan faktiskt behöva aktivera överlinjen!

På hemvägen gjorde vi även ett försök att forcera plogvallen för att kunna avsluta med den roliga galoppen genom allén upp mot kyrkan. Men plogbilen hade ju hunnit passera flera vändor sedan sist och den hade hunnit bli alldeles för djup... När Lára sjönk ner så att även bogarna hamnade under snön ville t o m hon vända... Verkligen synd att vi inte kommer att kunna rida där mer i vinter... (När det fryser på framöver kommer den ju dessutom att bli ÄNNU mer omöjlig att ta sig igenom.)

När vi återvände till stallet hade Sylvia kommit ut och kunde hjälpa mig att fixera Hamingjas sko bättre. Janne hade börjat ploga ridbanan så jag tänkte först vänta till dess han var klar och rida där. Men med de stora snömängder som kommit tog det sin lilla tid... så tillslut bestämde jag mig för att det fick bli träning längs bilvägen istället.

Kände mig ganska "wild and crazy" när jag tog av till vänster nere på bilvägen, mot Avan... Det är nämligen flera månader sedan jag red åt det hållet med Hamingja - någon gång innan Sylvia tog henne på träning. När jag red ut tillsammans med Sylvia efter träningsperioden red vi nämligen åt andra hållet, mot "världens ände". Och sedan fortsatte jag att rida samma sträcka när jag skulle börja träna på egen hand - för att kunna göra övningarna på samma ställen längs vägen och därmed förhoppningsvis ha lättare att minnas alla suveräna träningstips jag fått! Och den senaste tiden har det varit så snöigt och därmed dålig sikt att det känns tryggast att undvika den backiga och kurviga vägen mot Avan och hålla oss till den plana vägen mot Alviksträsk där kurvorna inte heller är lika många.

Men nu var det i alla fall ett tillfälligt uppehåll i snöandet så jag passade på att göra ett så oerhört djärvt vägval! Räknade med att det skulle bli spännande för Hamingja - när det är ett litet tag sedan sist vi red en viss väg har ofta glömt bort hur det såg ut och kraftigt överdramatisera plötsliga "möten" med sådant som alltid funnits där... Det allra tydligaste exemplet var väl sommaren för snart två år sedan när jag fick börja motionsrida henne efter ett halvårs vila. När hon nu fick lämna gården för första gången på många månader fick hon en REJÄL chock när hon upptäckte jaktstugan uppe vid skogsbrynet borta vid gamla sommarbetet... En jaktstuga som funnits där hela hennes liv och långt dess förinnan...!!!

Dock skulle lilla fröken överraska mig mycket positivt idag - genom att faktiskt inte upptäcka en enda farlighet längs den för henne så totalt okända (hm...) vägen mot Avan! I första lilla backen red vi vänster galopp (fattningen från halt) och hon var verkligen jättefin i galoppen - runda fina språng och helt utan spänningar! Resten av ridpasset ägnade vi sedan åt töltträning.

Red samlad skritt där jag främst gjorde förhållningarna med sätet och tränade på att rida övergångar till tölt med bibehållen lösgjordhet och samling. Red bara korta sekvenser tölt innan vi tog en mikropaus och sedan började om från samlad skritt - och det gick riktigt bra! Hon gjorde bara några enstaka försök att rusa iväg från samlingen och dessa kunde jag ganska lätt hantera. Dessutom fortsatte det lika trevligt på hemvägen!

I morgon kanske jag rider ett pass på ridbanan - för att "tjuvträna" lite inför lektionen för Sylvia på måndag. Enligt väderprognosen ska det bli kallare de närmaste dagarna - så förhoppningsvis ska inte vädret hindra oss från att ha lektion som det gjorde sist. När jag åkte hem från stallet konstaterade jag att det hittills bara blivit tre riddagar för mig denna vecka... men att jag samtidigt ridit båda hästarna varje gång. Men i morgon får nog stackars Lára stå över ändå, för jag får ju inte förta mig inför lektionen på måndag...