Är en sprucken tand roten till det onda?

Lára i all sin glans - när hon får torka ute i solen efter "badet"! Svårfödda hästen har faktiskt lyckats få lite "kula" på vårt magra bete...! Men det är ju främst vätska och gaser och kommer att försvinna så snart vi börjar rida igen. Möjligen kan det väl vara något hekto fett också - om vi har riktigt tur! För det skulle verkligen inte skada om damen skaffade sin en liten "buffert" mot undervikt. 

I natt kom Sylvia hem igen från avelsvisning och SM på Wången utanför Östersund, med Hremsa och Maur. Resan hade tagit över 8 timmar och jag kan tänka mig att de var lika trötta allihop...! Nog är det mer lagom att åka till Skellefteå och tävla!

Idag kom det en ny häst till stoflocken och Sylvia hade genast kunnat konstatera att Lára inte är helt OK - för hon brydde sig knappt om nykomlingen. Normalt är hon alltid MKT noga med att visa vem som är "The Queen" - men nu var inte ens det särskilt viktigt tydligen. När jag sedan kom ut till stallet efter jobbet hjälpte Sylvia mig att kolla Lára i munnen och det verkar faktiskt som att hon har en spricka i en tand på höger sida. 

Det var visserligen bara liiite, liiite rött runt om, men tydligen kan det ändå vara en infektion som "gått inåt" i käken. Är det kanske detta - och inte förkylning - hon är så påverkad av?! I morgon ska jag ringa Evidensia kliniken och höra när vi kan få komma dit och kolla upp tanden. Och skulle beskedet där bli att det inte är tanden som "spökar" så får de kolla upp henne i övrigt också. 

Nu har hon faktiskt kommit igång att släppa den kvarvarande vinterpälsen, så jag kunde äntligen borsta bort ganska rejält med päls. Antog att all den lösa pälsen kliade en hel del så jag bestämde mig sedan för att ge henne ett "bad" i spolspiltan. När jag schamponerat tog jag en "mirakelborste" - som ju river rätt bra - och borstade mothårs med den medan jag sköljde med slangen. Min förhoppning var att verkligen komma ner i hårbotten även där hon har vinterpäls kvar. 

Jag var förståss beredd på att hon skulle bli arg och försöka sparka... men istället stod hon HELT stilla med en underläpp som blev längre och längre...!!! Extremkittliga damen tyckte faktiskt att det var SKÖNT! T o m när jag borstade under magen, runt juvret och på insidan av bakbenen! Det där badet behövdes verkligen alltså!!!

Efteråt utnyttjade jag världens effektivaste hårtork - de varma sommarvindarna - genom att låta henne stå ute och äta kraftfoder. Och snart var hon tillräckligt torr för att jag skulle kunna preparera man och svans med pälsglans (upplever att exemtäcket sliter mindre på taglet då) och sedan insektsspray innan det var dags för ett rent exemtäcke. 

Lára fortfarande "sjukskriven"

Haminja, Lára och Litlamin njuter i beteshagen!

ÄNTLIGEN lite sommarvärme idag - HOPPAS nu att det här var dagen då sommaren tillslut kom!!! När jag var förbi Lára i kväll hade hon samma temp som igår: 38,1. När den igår var högre än tidigare under veckan var jag lite orolig att den var på väg uppåt. Den andra häst jag känner till som är förkyld nu hade nämligen först bara haft lindrig tempökning och tunn rinnsnuva, för att sedan efter ett antal dagar bli rejält dålig med hög feber. 

Därför kändes det skönt att den nu låg kvar på samma nivå som igår. Snuvan är fortfarande klar och rinnig också - inte tjock, gul snuva som den andra hästen fick när febern steg. Det har ju varit flera riktigt svala nätter den här veckan, men som tur är har vi ju haft uppehåll så Lára borde inte ha behövt frysa. Därför hoppas jag att hon snart är helt symptomfri igen!

Själv har jag under eftermiddagen kunnat avnjuta finaler i fyrgång och femgång från SM på Wången i direktsändning på webben tack vare Horse1!!! Helt suveränt och verkligen på tiden att ett SM för islandshäst direktsänds - det handlar ju faktiskt om den tredje största hästrasen i Sverige!!! Man behövde teckna ett abonnemang med Horse1 förståss, men det var första månaden gratis. Jag som annars bara ser TV när det är hästhoppning på SVT får definitivt passa på att se mer den närmaste tiden, för när jag kollade tablån såg det ut att finnas massor av intressanta program på denna hästkanal! Kanske slutar det t o m med att min "TV-fasta" som påbörjades 2006 (eller möjligen 2007) nu går mot sitt slut?!

En flock på köpet!

"Hämta ledarhästen på betet och få flocken på köpet!"

Efter att ha hämtat henne - och därmed hela flocken - borta på betet blev det lite lördagskvällsmys för mig och Lára. Började dock med att kolla hennes temp (det kan man väl inte kalla "mys" direkt?!!) och den visade sig faktiskt vara aaaningen högre än tidigare i veckan, d v s 38,1 grader... så jag får helt klart fortsätta hålla koll på henne. Rinnsnuvan är kvar också, men hon hostade aldrig så att jag hörde det i alla fall - har jag tur så betyder det att hon verkligen slutat hosta! 

Det här med "mys" är ju egentligen inte alls hennes "cup of tea" - eftersom hon avskyr att man tar i henne (förutom huvudet). Men däremot tyckte hon det var helt OK att få äta lite kraftfoder. Eftersom hon är svår att hålla i hull brukar jag aldrig plocka bort kraftfodret helt ens under sommarbetet. Tidigare år har jag helt enkelt halverat mängderna rakt av. Men när jag diskuterade saken med massören (som f ö var mycket imponerad över att jag fått henne att muskla sig så jättebra) tyckte han att jag skulle fortsätta ge Krafft muskel i oförändrad mängd över hela sommaren. Istället har jag tagit bort olja och havre helt och ger hälften så mycket betfor som i vanliga fall. 

Alldeles på slutet har hon dock fått vetekli som tillägg - fick nämligen tipset att det är effektivt på hästar som inte vill släppa den sista vinterpälsen. Ännu har det inte resulterat i den blanka, svarta Lára jag längtar efter... men jag vet ju att hon finns där under och snart så kanske... Och så länge sommarvärmen fortsätter lysa med sin frånvaro samtidigt som hon är lite förkyld så skadar det säkert inte med lite extra "ull" på kroppen heller!

Att min dam är populär i sin flock märker jag ju när jag ska hämta henne från hagen. Men också i andra sammanhang. Inte minst en dag tidigare i veckan när jag skulle släppa ut henne i hagen igen. Stoflockens sommarbete är format som ett stort L, med stallet i ena änden. När Lára och jag kom ut ur stallet den där kvällen befann sig hela flocken nästan längst bort i andra änden av detta L. Men de fick ändå genast syn på henne, satte av i galopp och kom henne till mötes uppe vid stallet med ivrigt spetsade öron! En riktigt härlig syn!!! Fast vad hade de för detta?! Ingenting, kan jag tycka... för inte var det något glatt mottagande de fick av sin flockledare, utan Lára var lika sur som vanligt... Otack är världens lön! 

På hemvägen fick jag se svart rök bolma uppifrån Bälingeberget och när jag kom hem och kollade på nätet visade det sig att en skogsbrand utbrutit i naturreservatet uppe på berget... Vi får verkligen hoppas att brandkåren snabbt lyckas släcka - för det är så EXTREMT torrt i markerna nu så elden måste kunna sprida sig jättesnabbt... verkligen tur att det inte är blåsigt i kväll i alla fall!

Finaste Feykirs grav på Hästvilan.

Feykirs gravplats på Hästvilan i Västmark.
25/5 2000 - 26/6 2011

Idag är det precis tre år sedan finaste Feykir fick galoppera vidare till de evigt gröna ängarna... Han blev 11 år, en månad och en dag gammal. Här om dagen besökte jag hans grav på Hästvilan. Den vackra skogsgläntan var för dagen upplyst av solen  och det susade rofyllt i den omgivande tallskogen.  Det har hela tiden känts så bra att han kunde begravas där, som en värdig avslutning för min bäste vän! Däremot kände jag inget behov av att åka dit under den "akuta" sorgefasen - men det har hela tiden känts som en tröst att veta att han har sin plats där. Och nu tyckte jag det var dags att se platsen där han vilar, omgiven av bl a Fúni, Kylja, Kyndill, Skálmar m fl... Jag tog med mig en av hans gamla hästskor för att smycka graven med - visst blev det fint?!!

Jag har förstått att vi är priviligierade som har en Hästvila här vid Norrbottenskusten - det finns visst inte alls särskilt många runt om i landet. Och att den fyller en viktig funktion är alldeles tydligt med tanke på hur många gravar som finns där! På många finns gravstenar av natursten, där hästens namn målats med vit färg. Och även endel gravar som hunnit bli flera år gamla pryds av nyplanterade blommor. En värdig avslutning för en kär vän och uppenbarligen en viktig del i sorgebearbetningen för många. 

Hremsa från Mariebäck - med fantastiska 9,0 för långsam tölt!!!

Hillevi Sundesson fotade Sylvia och fantastiska Hremsa under Midurtävlingen i Boden tidigare i vår.

De senaste dagarna har det varit avelsbedömning på Wången - där Midur representerats av Sylvias fina Hremsa. Och detta med den äran - då Hremsa fick hela 9,0 (av 10 möjliga) för sin långsamma tölt! Dessutom flera 8,5:or och 8:or också! Däremot hade damen tyvärr inte någon plan att visa pass (hon är i stort sett riden som fyrgångare hittills) vilket drar ner totalpoängen en hel del, men de stannade ändå på fina 7,78! Stort GRATTIS Sylvia - som både står för uppfödningen och all träning!!! Hremsa är e Berserkur frá Strykkisholmi.

Glömt nå´t?!

"Vänta matte, glömde du inte nå´t?! Typ hästen...??!!!"

Fr o m denna vecka är min sjukgymnast på semester två veckor och jag provar att göra ett uppehåll i akupunkturbehandlingarna. Idag skulle jag istället ha börjat om med bassängträningen, vilken jag haft paus ifrån. Men jag prioriterade istället att åka till Mariebäck direkt efter jobbet för att titta till Lára.

Febertermometern fick hänga med ut i beteshagen och visade idag 37,9 - ungefär som igår alltså. Och fortfarande över vad jag tror är hennes normaltemp. (Tycker mig ha skrivit upp normaltemp:en någonstans, men kan nu inte komma på var... när jag nu letat har jag bara hittat notering om Feykirs temp och det hjälper ju inte i det här läget...!)

Det var en mycket förvånad Lára som tittade efter matte när jag lämnade henne kvar i hagen... skulle vi inte rida?!! Det såg ut som om hon tänkte: "Har du inte glömt något nu matte, typ hästen...?!!"

Söndag - Lára "inte riktigt hundra..."

Haminja njuter på grönbetet med lillasyster Hrissla i bakgrunden.

Efter fyra vilodagar, tänkte jag idag glädja Lára med riktigt mycket galopp! Men hon visade sig inte riktigt vara sitt vanliga, pigga jag... Hon inledde visserligen lika energiskt som vanligt när vi lämnade gården. När det var dags att värma upp i trav hostade hon en hel del, men med tanke på hur mycket jord som funnits på hennes exemtäcke när jag hämtade henne i beteshagen var jag inte förvånad om hon hade en hel del damm i halsen också...

Men när det efter en längre skrittpaus var dags för vår första galopp började jag känna att någonting inte riktigt var som det skulle... Trots att vi bara galopperade en kortare sträcka blev hon oerhört flåsig, så när vi saktat av igen fick hon stå stilla en lång stund för att hon skulle få hämta andan. I vanliga fall brukar en galopp innebära att hon bara vill springa mer, men nu verkade hon så nöjd med att få stå stilla och sedan ville hon t o m vända hemåt.... något hon INTE brukar vilja normalt.

Det blev därför skritt hela vägen tillbaka till stallet men ändå andades hon fortfarande lite ansträngt när vi kom tillbaka. Däremot hördes det tydliga ljud från hennes mage, så någon kolik verkade det inte vara som tur var. Efter en stunds vila i boxen kollade jag hennes temp och den visade 38 grader. Tycktes först minnas att hon normalt brukar ha 36,5 så det var ju alltså högre än vanligt. Men även om det var en stund sedan ridturen kanske det inte kunde anses som vilotemp ännu?

Lára fick stå kvar inne i stallet till dess bussiga Elisabeth kom dit ett par timmar senare. När hon temp:ade igen visade termometern 37,7 grader. Vi kom fram till att Lára skulle få gå ut till flocken igen men få några vilodagar medan jag håller extra koll på henne. Om det är en släng av någon "sommarförkylning". Hon äter ändå med god aptit - det är bara vid ridningen som hon verkar lätt "allmänpåverkad".

Senare började jag känna att jag nog kom ihåg fel om Láras normaltemp, att den nog snarare är 37 än 36,5 så det handlar ju verkligen inte om någon stor höjning. Men i o m att min annars så extremt arbetsvilliga häst verkligen inte var sig själv så kvarstår beslutet att ge henne några vilodagar så får vi se hur det utvecklas. Det bästa för henne måste ju ändå vara att gå kvar ute i flocken - men om det låga temperaturer och regn får jag ersätta exemtäcket med ett regntäcke för säkerhets skull så att hon inte blir kall. 

Tisdag: repetition av Atlikursen.

Efter en vilodag var det dags för en första repetition av Atlikursen - på ridbanan. D v s böjda spår och skänkelvikning, samlad skritt, halt rygga, igångsättning tölt - med mkt fokus på att jag hela tiden är lätt i handen. Om hon får bråttom: gör halt, rygga och börja om - så att jag inte fastnar i handen! Dessutom ska jag "ha bråttom" när vi ryggar - d v s träna på att rygga snabbt för att träna upp mina egna reaktioner!

Hovslagaren kom till Mariebäck för att sko två hästar och meddelade att han kan sko Lára på torsdag kväll. Då kommer vi ha middagsgäster - men bussiga Sylvia lovade att hon kunde assistera honom så att Lára ändå får nytt på fötterna!!!

Atlikurs söndag

Sammanfattning av dagen: Uppvärmning som vanligt. Halt, rygga, skritt. Jag ska kräva SNABBARE reaktioner i ryggningen! Genom att själv agera MKT snabbare! Vikten SNABBT bakåt samt förstärka med skänkel om hon inte svarar direkt, snabbt räta upp mig igen o s v. Tyglarnas roll är f f a att påminna om formen.

Det är sidförande och böjning som ger lösgjordhet. När hästen styvar sig "tappar" den bakdelen - d v s sätter bakbenen långt bakom sig och spjärnar mot handen. När hästen måste korsa benen kan den inte samtidigt hålla bakbenen bakom sig - den blir lösgjord! Sträva alltid mot att återställa lösgjordheten genom att sidföra!

Man måste lösgöra i det moment man befinner sig. Om hästen går emot i ryggningen måste man lösgöra i ryggningen. Om man böjer halsen lite inåt i ryggningen kan man lättare bibehålla lösgjordheten genom denna. Ryggningen tränar också hästen att vinkla in bakbenen på det sätt den behöver göra för att bära upp sig optimalt i tölten.

Bibehålla lösgjordheten i övergången till skritt/tölt genom att sidföra. Just nu är det vänsterbogen vi behöver hålla mest koll på - testa att ställa utåt i höger varv för att få maximal lösgjordhet.

Samlad skritt - träna på att "tänka rygga" när hon får bråttom så att det är vikt och säte som bromsar upp tempot medan tyglarna f f a påminner om formen.

I tölten - "tänk rygga" för att göra halvhalter. Våra igångsättningar är bra men hon tenderar sedan att lura mig så att successivt tappar samlingen. Jag behöver lära mig att känna i ett tidigare skede att vi börjar tappa samling, så att det inte hinner gå lika långt. Samt rida KORTA sekvenser tölt innan ny ryggning - för att den tölt vi rider ska hålla högre kvalitet.

Dagens  citat:

Atli till Sylvia efter att han ridit Hremsa: "Jag förstår att du inte vill sälja den här hästen!" Hm, den där Atli skulle jag verkligen behöva ta ett allvarligt samtal med...Sylvia behöver INTE uppviglas på detta område!!!

Dagens citat 2:

Sylvia: "Lára har varit jättefin den här kursen också - synd bara att hon inte går så där på tävling..."

Morgonstund har tölt i mund!!!

Litlamin, Hremsa och Lára - alla mina tre favoriter i morgonsolen!

Efter morgonfodring av hästarna och egen frukost i solen utanför stallet var det åter dags att rida lektion för Atli. Som vanligt började han lektionen med en kort teoristund, där han än en gång förklarade vikten av en grundlig uppvärmning. "Bra uppvärmning = bra ridning!"

"Det gick bra igår och då är det så lätt att dras med och vara för ivrig med att få rida lika bra tölt igen, så att man har lite för bråttom med uppvärmningen. Man kanske bara slarvar liiite första dagen, men sedan liiite till och liiite till - och vips har man tappat den där fina tölten, istället för att bibehålla och utveckla den! För lika viktigt som att du aldrig avslutar förrän hästen är lugn är att du aldrig tar några genvägar när det gäller uppvärmningen!"

Atli är verkligen en man som lever som han lär och under alla de år jag haft förmånen att träna för honom med först Feykir och sedan Lára har han haft ett tydligt system för uppvärmningen: man börjar på volt och böjer hästens hals för att den ska sträcka ut halsen och aktivera överlinjen. Detta i skritt, trav resp tölt.

Den här helgen har han lagt till ytterligare ett moment med skänkelvikningar i skritt längs diagonalerna. I denna övning får hästen korsa både fram- och bakben ordentligt, vilket är lösgörande. Samtidigt innebär övningen - när den rids längs hela diagonalerna - att man under en lång stund stämmer av att man har hästen mellan hand och skänkel. På volten tenderar man att bara kontrollera detta korta stunder i taget. Vi fick även använda sidförande i ett par steg från spåret som förberedelse för uppvärmningsfasens tölt - samt för att bibehålla lösgjordheten i denna.

När det sedan var dags för själva "träningsfasen" vad det åter halt, ryggning och igångsättning som gällde. Idag var Lára riktigt duktig inledningsvis när jag med endast vikt, skänklar och säte kunde rygga henne med bibehållen längd på halsen. "Nu vinklar hon jättefint bak!" sa Atli. Men när hon inte genast fick börja göra övergångarna till tölt utan bara till skritt blev hon otålig, gick emot handen och sänkte ryggen... "Nu får du rygga längre sträcka - till dess hon åter börjar vinkla in bakbenen ordentligt!" sa Atli.

När vi sedan gjorde övergångarna till tölt konstaterade jag till min glädje att denna övning verkligen är bra för Láras matte också! För när jag "tänkte rygga" gjorde jag plötsligt MYCKET bättre halvhalter!!! Som avslutning fick vi även träna samlad skritt, på en Lára som hade alldeles för bråttom... Och efter en stund insåg jag hur jag tyvärr var tillbaka i att själv bli spänd i armar och axlar och därmed hamnade i dragkamp med Lára, istället för att slappna av och "tänka rygga" istället... Mer träning behövs definitivt - ÄVEN på detta område!

Det tog en stund att varva ner Lára igen, som vanligt på volt i trav, eftersom vi krävt en hel del samling av henne. Sedan förklarade Atli att det man strävar efter i ryggningen inte är att hästen bara ska backa, utan att man i ryggningen kan fånga upp energin från hästen som egentligen vill framåt och sedan lära sig bibehålla denna energi när man rider framåt. För att successivt uppnå den lätthet man strävar efter i hästens rörelser.

Även om lektionen gick riktigt bra, så var det ändå efteråt som Lára skulle komma att briljera som allra mest! En av kursdeltagarna har nämligen en Irländsk varghund (i storlek som en rejäl kalv) som lagt sig till med ovanan att ibland hoppa på hästar. Alla försök att få den att förstå att man bör ha viss respekt för dessa - faktiskt ÄNNU större - djur har hittills misslyckats. Men idag kopplades den verkliga experten in - nämligen damen med "tar alla chanser till ilskna utfall" som mellannamn! Och även om hon aldrig vidrörde honom vare sig med tänder eller hovar så var det tydligt att denna "nära Lára-upplevelse" hade effekt på jättehunden! Vet inte om Lára eller hundens matte såg mest nöjd ut efteråt?! Jag har dessutom lovat att hon kan ställa upp på en repetitionskurs i morgon - för tydligen är inte en stor kropp detsamma som en stor hjärna...

"Landslagsträning" dag två av fyra!

Lára har fått många komplimanger för sitt snygga träns...och sedan tyckte Atli att hon var duktig också!!!

Det blåste hårda, BITANDE kalla vindar från havet när jag lämnade jobbet vid lunchtid idag för att åka ut till Mariebäck och rida lektion för Mäster Atli. Jag var så frusen när jag kom till bilen att jag aldrig hann få upp värmen igen under bilresan, så framme i Mariebäck började jag med att värma två STORA koppar te som jag tömde i rask takt medan jag letade fram långkalsonger och en underställströja i ull. Men sedan skulle jag upptäcka att det inte alls var lika kallt i Mariebäck så jag fick faktiskt lätta lite på klädseln igen...

Under lektionen för Atli idag började han med att konstatera att det funnits "några riktigt fina bitar" redan under lektionen igår och att vi nu skulle arbeta vidare med dessa. Efter sedvanlig uppvärmning i skritt och trav på volt, samt repris av gårdagens skänkelvikningar (där det viktigaste var STORA eftergifter på tyglarna när hästen gjorde rätt) var det dags för själva träningen.

Precis som igår var det först halt, rygga, skritt, halt, rygga... som gällde. Men idag skulle jag försöka göra detta enbart m h a vikt och skänklar, tyglarna skulle jag bara använda när det behövdes för att påminna Lára om att länga halsen. Det gick faktiskt riktigt bra med broms- och backsignalerna! I början ville Lára bli hög i formen, men när vi ryggat ett tag bibehöll hon den långa halsen. Atli förklarade sedan att detta var när hon verkligen började vinkla in bakbenen under sig i ryggningen.

Vi fick sedan rida övergångar från rygga till samlad skritt, som förberedelse för att göra övergångarna till tölt. Vi gjorde detta i vänster varv först och Lára ville gärna skjuta ut vänsterbogen, så det var först när jag fick denna på plats som vi fick till en samlad skritt med bärighet. Och när Atli dessutom påpekade vikten av fortsatt fokus på vänsterbogens placering (genom bibehållen ställning till vänster) kunde vi bibehålla bärigheten från den samlade skritten över i tölten.

Atli påpekade också att när jag rider tölt och Lára börjar gå emot handen eller drar upp tempot ska jag "tänka rygga" m h a skänklar och vikt. Då kommer hon först att sakta in och genom att belöna detta genom en eftergift har vi gjort en halvhalt som tagit ner tempot igen/återställt samlingen!

Ett problem som jag har är jag i samlade skritten lätt spänner mig och försöker bli stark när Lára först provar att svara på drivningen genom att öka tempot. Måste verkligen träna på att bibehålla lättheten i handen och inte spänna mig i händer och armar för när jag har en mjuk hand som gör snabba förhållningar följda av minst lika snabba eftergifter blir hon mjuk och lyssnar!

Atli avrundade lektionen med att än en gång betona betydelsen av att träna mycket på det vi gjort idag. Och min målsättning ska hela tiden vara att mina signaler successivt ska bli mindre och mindre - med allt snabbare eftergifter. Då kommer nämligen Láras reaktioner i sin tur att successivt bli större och större - det är så man uppnår lättheten i ridningen!

Riktig högoddsare på Atlikursens första dag!

Vacker utsikt från färjan i Avan i kväll!

Nu är det dags för Atlikurs igen - den här gången i hela FYRA dagar! "LUXSCHURY!!!" för att använda ett känt Mony Phyton-citat! Jag skulle rida min lektion först 19.30 så efter jobbet hann jag först med en akupunkturbehandling för att sedan åka hem, slockna på soffan en timme, innan det var dags att skynda till stallet. 

Och lektionen skulle visa sig innehålla en riktig högoddsare i Atlisammanhang: en förändrad uppvärmning! :-O  Under alla år jag haft förmånen att rida för honom (sedan 2005) har Atli predikat betydelsen av att hålla sig till ett tydligt system i både uppvärmning och nedvarvning - och även verkligen levt som han lärt. Men nu chockade han oss alla genom att - efter voltarbetet i skritt och trav - lägga in skänkelvikningar i skritt. "Dags att damma av de gamla, hederliga skänkelvikningarna!" sa han.

I o m att hästarna får korsa ordentligt både på frambenen och bakbenen är detta en mycket lösgörande övning, förklarade Atli och han betonade också betydelsen av en helt lös tygel när hästen längde sin överlinje. Jag tyckte det kändes som väldigt länge sedan jag red skänkelvikningar med Lára (vilket Sylvia sedan dementerade, uppenbarligen har jag lyckats förtränga det hela) och blev därför mycket förvånad när damen genast accepterade detta och slappnade av och gjorde övningen så korrekt att Atli inte en enda gång tyckte sig ha anledning att korrigera oss. Annars brukar min häst gärna ta chansen att starta ett tredje världskrig först, innan hon sedan gör övningen hur lätt och perfekt som helst. Men eftersom Sylvia brukar ha rätt så kanske det inte är så länge sedan vi gick igenom det tredje världskriget på någon av lektionerna för henne?!

Lektionsdelen för "själva träningen" inleddes med skritt längs spåret i hö varv och övergångar: halt, rygga, rida fram i skritt. Atli påminde om att det är min rörelse bakåt tillsammans med skänkar och säte som ska flytta Lára bakåt, samtidigt som jag ska vara blixtsnabb att belöna så snart hon svarar. SNABBA EFTERGIFTER - det är min rörelse bakåt som ska flytta henne!!!

Sedan fick vi övergå till att rida samlad skritt efter ryggningen och han gjorde mig då uppmärksam på att jag måste ställa lite vänster för att kontrollera högerbogen. När jag har känslan av "ingenting i handen" och en fjädrande rygg kan jag få en tölt med resta bogar! Hans avslutande sammanfattning av lektioner var att när övriga delar nu börjar fungera så bra för oss är det samlade skritten och övergången till tölt som är "nyckeln" till fortsatt utveckling! Då vet jag vad vi kommer att få fortsätta jobba med i helgen m a o!

Dags för massören igen

Idag fick Lára en ny genomgång av massören. Jag var tvungen att jobba, men Sylvia var bussig och assisterade honom. Efteråt fick jag den glädjande rapporten att han inte hittat några problem alls hos min häst den här gången! Särskilt bra kändes det förståss att få bekräftat att hon inte ömmade på ryggen längre - att byta sadel var uppenbarligen helt rätt!!!

Nu laddar vi för Atlikursen som börjar i morgon!!!

Hönorna hissar och dissar!

Nu är det officiellt: här finns VÄRLDENS bästa jordgrop!!! Tre generationer sommarhönor - som dessutom aldrig träffats - KAN helt enkelt inte ha fel! Redan förra sommaren gjorde Johan tappra försök att fylla igen gropen, så in nytt gräs där den varit och sedan hägna in området med kompostgaller för att försöka hindra hönorna från "reclaim the grop"... Hönorna utklassade honom totalt skulle man kunna säga...!

Och det är uppenbarligen något magiskt i den där gropen som DRAR hönor till sig! För döm om min förvåning när jag släppte ut årets hönor lösa första gången och de - med en hel trädgård att välja på - redan inom ett par minuter hade hittat BÄSTA jordgropen?!! (Nu hade vi inte hägnat in den - för varför skulle de springa just dit?!) Och vid nästa tillfället som jag släppte dem lösa rusade de ut ur hönsgården i samlad tropp, som om de stått och snackat ihop sig innan, och gissa var de befann sig tre sekunder senare...?!!

Men om de är helt överens med tidigare generationers sommarhönor om just den här jordgropens förträfflighet så finns det annat som de "dissar" totalt: nämligen våra värpreden... Våra två hönshus har var sitt värprede och tidigare år har hönorna inte haft några klagomål på dessa. Men till årets damer duger de uppenbarligen inte alls...

Jag har visserligen tyckt att det är lite otacksamt av dem, men ändå accepterat att de istället har valt att lägga sina ägg på golvet i något av hönshusen. Men när jag en dag hittade två ägg ute, ett i sandbadet och ett på gräset i hönsgården kände jag mig tvungen att ta ett allvarligt snack med dem! (Medan jag försökte torka av högerhanden i gräset så gott det gick... ägget som jag precis plockat upp från gräset visade sig dessutom ha legat rakt i en riktigt, riktigt kladdig hönsskit...) Jag påpekade för dem att vi faktiskt INTE kan ha det så här i fortsättningen, EU skulle helt enkelt inte godkänna det hela! För det är ju faktiskt livsmedelsproduktion vi ägnar oss åt!!!

Och säga vad man vill om dessa fjäderfän, men uppenbarligen köper de sakliga argument - för sedan dess har jag aldrig mer behövt plocka skitkladdiga (bokstavligen) ägg utomhus utan de har alla värpt i spånet på golvet inne i något av hönshusen! Värpredena dissas dock fortfarande - trots de äggattrapper som enligt alla experter ska attrahera värpsjuka hönor... Men OK - det kan jag acceptera. 

The Lady in red and black!

"The lady in red and black" - låter ju som om det skulle handla om mig, men idag var det faktiskt beskrivningen av Lára!

Insåg att det är MYCKET jag ska hinna - och orka -  med förutom jobbet den här veckan: inte minst Atlikursen, som kanske startar redan torsdag kväll t o m. Upptäckte dessutom att jag har ett besök hos frissan bokat, förutom två akupunkturbehandlingar (vilka brukar behöva efterföljas av vila.) Och vi har dessutom med kort varsel fått veta att vi har fest med jobbet på fredag - något som max händer två gånger/år så det vill man ju inte gärna missa...

Alltså lika bra att rivstarta veckan med ett träningspass för mig och Lára på ridbanan - så blir det antagligen två vilodagar sedan inför Atlikursen. För att maximera nyttan av dagens träningspass blev det därför volter - både många och små - i skritt, trav och tölt. Varvat med små åttor i både trav och tölt.

Repeterade dessutom halt, rygga, skritt resp halt, rygga, tölt m h a sits och vikthjälper. Jag blir bättre och bättre på att göra detta UTAN att sitta tyngre i sadeln!!! Dessutom tycker jag faktiskt att jag klarar av att ge liiite snabbare signaler i alla fall - så det går nog faktiskt åt rätt håll även där!

Försökte sedan använda samma ridning i arbetstempo tölt, innan Lára fick varva ner i lååångsamt tölt och dito trav på volt. I den avslutande traven kändes hon verkligen riktigt avslappnad och fin - hoppas hon är på humör för något liknande till helgen!

Ferdinand och Rödluvan

Visst var den här bilden lite kul?!!! Man känner sig lite som matadoren som väntar på att tjuren ska anfalla...!!! och bakom Lára har Hrissla, Litlamin och Haminja verkligen gaddat ihop sig!

Idag blev det ett träningspass på ridbanan. Passade förståss på att rida massor av volter under uppvärmningen. Och sedan övningen där man vänder in på kvartslinjen i öppna för att sedan sidföra ut på spåret igen i sluta, vänder in på kvartslinjen igen med öppna åt andra hållet o s v. Använde denna som en successiv övergång till allt högre grad av samling i tölten med bibehållen lösgjordhet.

Avslutningsvis fortsatte vi gårdagens träning av ökade tölten och Lára var riktigt duktig! Men hon blev ju förståss rejält "taggad" av detta så efteråt fick hon först varva ner igen ordentligt i långsam tölt och sedan i trav. I långsamma tölten var hon visserligen snabb att börja frusta, men det märktes ändå att hon hela tiden höll viss beredskap för att det kanske skulle springas fortare snart igen... något som avslöjades VÄLDIGT tydligt när jag bytte varv...

I den efterföljande traven hittade hon däremot direkt till "avslappnings-mode" och travade riktigt lugnt och fint trots att jag "provocerade" genom att byta mellan trav på volter och längs spåret.

Här har ni föresten henne i "Dagens outfit!" Och om jag associerade till Ferdinand vid den förra bilden så går mina tankar här till Rödluvan och "Så stora öron du har, mormor..."!!!

När det är dags för skritt flåsas det ordentligt!

I morgon blir det "Lady in Red" igen! Medan Lára mumsade kraftfoder efter dagens träningspass flyttade jag över bettet till hennes röda croco-träns! Man har ju inte roligare än man gör sig!!!

Ännu en VAAARM dag!!! Så även om kvällens träningspass inte blev jättelångt (red bort till korsningen vid sjön men sedan bara en bit bort mot skoterklubben) så blev det rejält svettigt. Efter uppvärmningen fick Lára gasa på ordentligt i en ganska lång sekvens med ökad tölt. Det gillade hon förståss!!! Men när jag avslutade med att göra en nedtagning till arbetstempo märktes det att hon fått ta i rejält i värmen, för jag hon ville bli travtaktig trots att jag drev massor...

När vi vände hemåt igen inledde vi med en lååång skrittpaus för att hon skulle få hämta sig ordentligt och närheten till sjön gjorde att det fläktade tillräckligt för att vi inte skulle behöva springa ifrån insekterna. Efter att hon sedan fått sträcka ut överlinjen ordentligt i långsam tölt blev det mer skritt. Men nu tyckte matte att det skulle skrittas med tygelkontakt - och genast började Lára flåsa upprört för att hon inte fick springa igen...!

Avslutade med en galopp längs vägen upp till kyrkan innan det blev dusch i spolspiltan. Sedan var vi helt överens om att hon förtjänat sitt kraftfoder! När detta var uppätet och röda tränset förberett för morgondagen var det dags för mig att kvällsfodra. Då är man alltid lika uppskattad!!!

Lagt på ett smart ställe...tyvärr...!

När jag kom till Mariebäck var Sylvia precis i färd med att dra de sista eltrådarna för att sedan släppa ut hästarna i"grästillvänjningshage" - och ingen tvekan om att hästarna hade full koll på vad som var på gång!!!

Jag hade tänkt fira nationaldagen med att rida en kort sväng innan det blev alldeles för varmt (det var redan 25 grader och OERHÖRT hög luftfuktighet) men hade inte hjärta att hindra Lára att vara med på detta stora event... t o m hon väljer gröngräs framför arbete - i alla fall så här års!!!

Istället passade jag på tillfället att leta fram hennes exemtäcken för säsongen, klä på henne ett sådant och spraya rejält med insektsmedel. För insekterna frodas ju verkligen i fukt och värme... Lyckades dock inte hitta maggjorden som hör till ena exemtäcket... Minns att jag i höstas vid något tillfälle hittade gjorden bland andra hästprylar, konstaterade att den måste blivit åtskild från täckena i samband med att jag tog hem dem för tvätt. Samt tänkte: "Då lägger jag den här så att jag säkert hittar den till våren!"

Tyvärr minns jag dock inte var "här" var... och trots letande kunde jag nu inte hitta den... Jag har förståss andra gjordar jag kan använda, men tycker alltid det är irriterande att inte hitta saker. Extra irriterande blir det att jag så väl minns känslan att jag tyckte jag lagt den på ett jättebra ställe - men däremot inte minns vad det var för ställe... Varför är "ett smart ställe" ALDRIG samma sak när man ska hitta en sak igen som när man först lagt undan det???

Atli säger: "Dansa fortare!!!"

Lára hetsäter gräs medan jag förbereder för sadling. Notera att hon står helt lös och grimskaft saknas - en matte med dödsförakt m a o!!! Jag klarade mig faktiskt igenom sadlingsproceduren helt "obiten" denna gång - men det var nära ögat...

Dagens träningspass tillbringade vi på ridbanan och det var så varmt att jag dels red i kortärmat och dessutom försökte hålla oss i skuggan av en björk så länge vi jobbade på volt. Efter uppvärmningen stod töltträning på schemat. Först fortsatte vi med övningen halt, rygga, tölt, halt... Enligt Atlis instruktioner försöker jag hela tiden bli lite, lite kvickare i hjälpgivningen. "Dansa fortare!" Och till skillnad från senast kom jag nu ihåg att "lägga tyngden bakåt" INTE betyder "sitta tyngre i sadeln"!

Precis som senast påbörjade vi träningen med arbetstempo i höger varv. Men när jag sedan bytte varv hade jag den här gången totalfokus på den där högerskänkeln som började glappa som ofrivillig belöning senast, när Lára försökte springa ifrån arbetet. Och tänk så mycket bättre det alltid går med (mer) drivning!!!

Trots att jag satt en hel del "tryck" på henne i tölten var hon snabb att varva ner igen när jag lät henne gå in på volt i tölten och sträcka ut överlinjen ordentligt. Även "off-läget" i traven kom direkt idag, kanske var det tack vare värmen som hon var så pass lugn i huvudet trots att hon verkligen jobbat med kroppen?!

Hrimnir Pro x-change till salu!

Välskött Hrimnir Pro X-change (ställbar bomvidd) i ekologiskt läder säljes. Köpt från Karin Åberg augusti 2011. 17,5", M. Extra koppjärn samt sadelöverdrag medföljer. 15.000 kr. Köparen betalar ev frakt.

Hääääärlig lååååångtur med Elisabeth och Démantur!

Hrissla och Lára sover medan Litlamin håller vakt. 

Det är sällan jag lyckas vara tillräckligt snabb för att hinna fota Lára liggandes - så snart hon upptäcker mig är hon så oerhört snabbt "på fötterna" för att inte missa chansen till en ridtur! Men idag lyckades jag bevisligen!

Idag blev det en riktigt härlig långtur tillsammans med Elisabeth och Démantur! Vi red genom skogen bort till Torrbergsvägen som vi sedan följde till dess slut. Strax innan vi kom ut på grusvägen märkte vi hur Elisabeths hund Molly hade spanat in något i skogen... Och strax efteråt agerade Lára pointer och "pekade ut" en älgko med två små älgkalvar ca 50 meter snett framför oss på ett kalhygge! Som tur var i riktning mot Avan medan vi tänkt följa Torrbergsvägen åt andra hållet, så vi skulle inte riskera att möta dem längre fram. Man vill ju verkligen inte råka hamna mellan en älgko och hennes kalvar... :-O

Vi såg flera möjliga avstickare från "huvudvägen" och testade att en av dem vilken tyvärr tog slut alldeles för snart... Sista biten bort till vändplanen där Torrbergsvägen slutar fick hästarna sedan sträcka ut ordentligt i galopp - "Äääääääntligen!!!" sa Lára som såg till att hålla Démantur bakom sig genom en kombination av riktigt högt tempo och att blockera vägen så att han inte skulle kunna springa om!

Fast i övrigt fick Lára träna endel på att ligga bakom Démantur också - SÅ nyttigt för racerdamen! Totalt var vi nog ute i drygt 1,5 timme och sällskapet i kombination med vädret och bra ridunderlag gjorde det hela till en riktig toppentur! Det är dessutom andra gången på kort tid som Elisabeth och jag rider ut en längre sväng tillsammans - och det vet ju alla att "två gånger är en vana"!!!

Dessutom stod putsning och fotografering av min Hrimnirsadel på schemat idag - så att jag kan lägga ut den på annons!