Vi reparerar och reparerar...

Lára väntar på matte - och Haminja "smyger" i bakgrunden. 

Igår var jag så nöjd att Lára kändes så avslappnad mentalt, trots all träning den senaste tiden. Atli påpekar ju alltid hur viktigt det är att hästar av hennes typ verkligen får "en tydligt monterad off-knapp" så att de hela tiden får hjälp att hitta tillbaka till avslappning varje gång man ställt lite högre krav. Och när jag idag skrittade lite på volt utanför stallet inför första lektionen kändes hon till min glädje fortfarande lika avspänd. Men det var då...

Så snart vi kom in på ridbanan tände hon nämligen till på alla cylindrar! :-O  Hon var uppenbarligen helt inställd på att det skulle ställas krav på samling - antagligen skulle även så grova metoder som någon smackning eller t o m ett litet pet med pisken förekomma... Alltså lika bra att bli arg på en gång - samtidigt som man också visar hur fort man kan springa! 

Det blev snabbt uppenbart att dagens första lektion helt enkelt fick ägnas enbart åt "avslappningsövningar". Bl a fick jag testa att trava bara några steg (så hon inte skulle hinna få upp farten så mycket), göra halt, rygga, trava några steg, göra halt, rygga... Man brukar ju betona vikten av att alltid rida fram direkt ur en bryggning för att inte riskera att hästen annars slutar "tänka framåt". Men här handlade det snarare om att jag skulle försöka få henne att "tänka lite bakåt"...! 

När vi tillslut kunde prestera avslappnad trav med lång hals var det dags att försöka uppnå samma sak i tölt. Bytet av gångart innebar förståss att jag fick börja om från början igen - för oj, så det gick undan...!!! Då fick jag rida på en relativt liten volt där jag förutom att hålla nere tempot och vända med ytterhjälperna skulle vara så passiv som möjligt. Successivt började hon slappna av och länga ut halsen igen. Och när jag kunde byta om volt med bibehållen längd på halsen avslutade vi lektionen. 

"Lára ser riktigt förvånad ut - skulle det inte bli svårare än så här???!" skrattade Sylvia. Innan vi konstaterade att vi förhoppningsvis lagt en bra grund inför eftermiddagens lektion. 

Även på eftermiddagen fick vi ägna oss åt att "reparera"- f f a i traven. Lára jagade åter upp sig, men den här gången gick det snabbare att få henne att slappna av. Allra effektivast var det att då och då krama yttertygel - innertygel i snabb följd (alltså den av Atli intränade signalen för att länga halsen.) För när hon sträckte ut halsen lugnade hon också ner tempot. När vi sedan övergick till tölt sa Sylvia att tempot visserligen var liiiite högre än vad hon skulle ha önskat - men att Láras rörelser i alla fall såg mkt trevliga ut!

För att aktivera hennes bakben lite mer igen - men bibehålla den mentala avslappning vi lyckats uppnå - fick jag även nu vända m h a ytterhjälperna, fast på ett lite annat sätt än under förmiddagen. Nu fick jag rida längs ena långsidan för att sedan strax innan hörnpasseringen bromsa upp henne för sätet och vända m h a ytterhjälperna så att vi gjorde en volt tillbaka för att sedan upprepa igen innan nästa hörn. 

Vändningarna åt höger flöt riktigt bra nästan direkt: Lára bromsade upp sig med bakbenen och kom upp fram samtidigt som hon var helt mjuk i innersidan. Att vända till vänster var svårare - då fick hon  bråttom, spände sig och blev kortare i halsen. Men när jag fokuserade mer på vänsterställningen och en rörlig innerhand i vändningarna så hittade hon avslappningen och trampade under sig bättre i vändningen även där. Resultatet blev en trevligare och trevligare tölt på långsidan mellan vändningarna! 

Efter detta fick hon åter sträcka ut i trav längs spåret för att varva ner ordentligt - men jag fick även lägga in lite volter för att hon inte skulle börja få lite för bråttom igen. Blir intressant att se vad damen är på för humör i morgon!