Tänkte först att det skulle bli enligt den vanliga rutinen: fodra hästarna, vänta på att de skulle hinna äta upp och sedan rida Lára. Men på väg till stallet bestämde jag mig för att istället göra tvärt om! I o m att jag var så tidig skulle jag ju faktiskt hinna rida Lára först - så kunde jag åka hem direkt hästarna sedan fått sin frukost.
Lára var som vanligt med på noterna när det vankades ridning! Jag brukar ju alltid passa på att ge henne lite extra hö medan jag borstar och sadlar och förväntade mig att hon skulle äta med ovanligt god aptit idag eftersom hon inte ätit sedan i går kväll. I början såg det också ut så - men när sadeln satt på plats (och hon fått ha morgonens första vredesutbrott) hade hon som vanligt ställt om till "working mode" och var helt ointresserad av det hö som fortfarande låg kvar på golvet.
Det var verkligen en strålande morgon när vi skrittade iväg - och fåglarna verkade minst lika glada som vi för det kvittrades något oerhört i alla träd och buskar! Lára skrittade med långa, energiska steg och jag lät henne gå med hellång tygel ganska länge för att hon verkligen skulle sträcka ut musklerna ordentligt. När jag tillslut började korta upp tyglarna för att aktivera hennes överlinje i skritten överraskade hon genom att INTE få bråttom och börja takta! Det har ALDRIG hänt tidigare att hon fortsatt att skritta i det läget - men det här var kanske den gång i henne liv som det skulle inträffa?!!
Efter en lång "överlinjeskritt" övergick vi till att värma upp grundligt i trav, då jag särskilt såg till att rida henne ställd åt vänster - eftersom hon så gärna fuskar med det. Sedan "tänkte jag tävling" när jag fattade höger galopp och såg till att krama loss henne höger-vänster innan hon fick räta ut sig. Fick sedan påminna med små kramningar ibland för att bibehålla längden på halsen, men i det stora hela bar hon sig riktigt fint i galoppen!!!
Vi hann även med en vänstergalopp uppför backen in till byn innan vi vände hemåt igen. Nu var det dags för dagens första tölt och det ska erkännas att Lára inte omedelbart köpte min idé om att denna borde utföras lugnt och med låååång hals. "Har du inte märkt att vi är på väg hemåt, människa??!!" Men ganska snart köpte hon ändå mina argument och längde sig riktigt fint!
När vi sedan samlade ihop oss ordentligt för lite arbetstempo kunde jag konstatera att hon verkligen tar halvhalterna bättre och bättre! (Och jag blir bättre och bättre på att göra dem med hela kroppen - hm... vilket sammanträffande - eller inte...!!!) Men jag har problem när jag försöker rida henne vänsterställd... högerbogen "far all världens väg", hon kortar upp sig och tappar bärigheten... Atli sa någon gång: "Att hålla koll på bogarna är lätt - det gör du med tyglarna!" Men det är verkligen lättare sagt än gjort...!!! Det blir definitivt något för honom att hjälpa mig med när det är dags för kurs igen helgen efter påsk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar