Hade en tung dag på jobbet idag - med mycket värk och stor trötthet. Det var t o m så illa att jag var nära att ställa in kvällens efterlängtade ridlektion. Men jag bet ihop - och det är jag väldigt glad för nu efteråt! Visserligen har jag ännu mer ont nu, men förhoppningsvis kan ett riktigt varmt bad lindra endel. Och på sikt mår jag ju bättre i kroppen ifall jag rör på mig regelbundet.
Var i stallet i god tid innan lektionen, så Lára hann stå och mumsa extra hö en stund innan jag gjorde i ordning henne. Det var Carola och Gabriel som skulle rida samtidigt som mig - som det oftast brukar vara.
Vi fick börja skritta igång hästarna och använda framdelsvändningar för att få riktigt lång hals - som på Eyjolfurkursen. Sylvia påpekade att när jag ska flytta undan Lára för vänsterskänkeln så vill hon gärna stanna och snurra på samma ställe med frambenen istället för att gå runt. Dessutom var det ju det vanliga att hon gärna böjer halsen åt vänster men ändå går högerställd... Dessutom har ju damen alltid så bråttom! Fick därför tipset att inte bara stanna i framdelsvändningen till dess hon längde halsen, utan fortsätta ända till hon både längde halsen och gick med avslappnade, långa steg i rörelsen.
Efter några varv "kasta toppi" i båda varven fick vi sedan börja rida "fyrkantiga serpentiner" över ridbanan i tölt. Vi skulle vända in hästen m h a ytterskänkeln vid första staketstolpen på en långsida, m h a skänklarna få hästen att tölta helt rakt fram till samma stolpe på motsvarande sida, vända hästen 90 grader igen m h a ytterskänkeln o s v. Och hela tiden i låååångsam tölt och med lång hals. Vem tror att det var enkelt?! Efter en stund fick vi då och då lägga in skänkelvikningar också. Och då blev det ju inte direkt enklare... Jag fick ha pisken i högerhanden, så att jag kunde förstärka lite med den på höger bak när jag skulle flytta undan för höger skänkel. Åt vänster gick det betydligt lättare.
Efter detta fick jag först tölta långsamt på volt, lägga till lite pisk för att få extra energi, fortsätta på volten till dess jag åter hittade ett avslappnat läge o s v. Sedan fick jag rida arbetstempo längs spåret. Och mitt problem blev VÄLDIGT tydligt: I o m att Lára alltid vill springa så fort blir jag alldeles för nöjd när jag får henne att tölta lugnt och avslappnat - så jag nöjer mig med det. Istället för att då öka drivningen för att få MER energi, utan att det går fortare. "Du kan ha som tumregel att du ska ha dubbelt så mycket energi, samtidigt som du bara rider hälften så fort, då blir det ganska bra!" sa Sylvia. Oj, vad det är enkelt att rida... *IRONI* Men vid de tillfällen då Sylvia var nöjd med både tempo och energi kändes det också riktigt, riktigt bra!
Sedan fick jag även träna tempoväxlingar. Och det var verkligen roligt, för det blev våra bästa tempoväxlingar ever!!! Hade ju förståss mkt god hjälp av att jag verkligen hade med bakdelen redan i korta tempot. Och när jag dessutom lyckades behålla den med genom hela ökningen (alla gånger utom en) så blev ju resultatet därefter! Oj, oj, oj, så KUL!!! Ser verkligen fram emot kommande tävlingar, när jag får tillfälle att träna på detta även på ovalbanornas lååååånga långsidor!
"Riktigt fina tempoväxlingar!!!" sa Sylvia - vilket förståss gjorde mig ännu gladare! Duktiga Lára fick slappna av i trav en stund innan jag skrittade av. Gissa om jag var glad att jag ändå orkat rida lektionen?!
Var i stallet i god tid innan lektionen, så Lára hann stå och mumsa extra hö en stund innan jag gjorde i ordning henne. Det var Carola och Gabriel som skulle rida samtidigt som mig - som det oftast brukar vara.
Vi fick börja skritta igång hästarna och använda framdelsvändningar för att få riktigt lång hals - som på Eyjolfurkursen. Sylvia påpekade att när jag ska flytta undan Lára för vänsterskänkeln så vill hon gärna stanna och snurra på samma ställe med frambenen istället för att gå runt. Dessutom var det ju det vanliga att hon gärna böjer halsen åt vänster men ändå går högerställd... Dessutom har ju damen alltid så bråttom! Fick därför tipset att inte bara stanna i framdelsvändningen till dess hon längde halsen, utan fortsätta ända till hon både längde halsen och gick med avslappnade, långa steg i rörelsen.
Efter några varv "kasta toppi" i båda varven fick vi sedan börja rida "fyrkantiga serpentiner" över ridbanan i tölt. Vi skulle vända in hästen m h a ytterskänkeln vid första staketstolpen på en långsida, m h a skänklarna få hästen att tölta helt rakt fram till samma stolpe på motsvarande sida, vända hästen 90 grader igen m h a ytterskänkeln o s v. Och hela tiden i låååångsam tölt och med lång hals. Vem tror att det var enkelt?! Efter en stund fick vi då och då lägga in skänkelvikningar också. Och då blev det ju inte direkt enklare... Jag fick ha pisken i högerhanden, så att jag kunde förstärka lite med den på höger bak när jag skulle flytta undan för höger skänkel. Åt vänster gick det betydligt lättare.
Efter detta fick jag först tölta långsamt på volt, lägga till lite pisk för att få extra energi, fortsätta på volten till dess jag åter hittade ett avslappnat läge o s v. Sedan fick jag rida arbetstempo längs spåret. Och mitt problem blev VÄLDIGT tydligt: I o m att Lára alltid vill springa så fort blir jag alldeles för nöjd när jag får henne att tölta lugnt och avslappnat - så jag nöjer mig med det. Istället för att då öka drivningen för att få MER energi, utan att det går fortare. "Du kan ha som tumregel att du ska ha dubbelt så mycket energi, samtidigt som du bara rider hälften så fort, då blir det ganska bra!" sa Sylvia. Oj, vad det är enkelt att rida... *IRONI* Men vid de tillfällen då Sylvia var nöjd med både tempo och energi kändes det också riktigt, riktigt bra!
Sedan fick jag även träna tempoväxlingar. Och det var verkligen roligt, för det blev våra bästa tempoväxlingar ever!!! Hade ju förståss mkt god hjälp av att jag verkligen hade med bakdelen redan i korta tempot. Och när jag dessutom lyckades behålla den med genom hela ökningen (alla gånger utom en) så blev ju resultatet därefter! Oj, oj, oj, så KUL!!! Ser verkligen fram emot kommande tävlingar, när jag får tillfälle att träna på detta även på ovalbanornas lååååånga långsidor!
"Riktigt fina tempoväxlingar!!!" sa Sylvia - vilket förståss gjorde mig ännu gladare! Duktiga Lára fick slappna av i trav en stund innan jag skrittade av. Gissa om jag var glad att jag ändå orkat rida lektionen?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar