Så vackert!!!

När jag åkte hem från stallet i em hade det hunnit bli mörkt ute. Vid färjeläget lyste fullmånen över älven så att vattnet såg ut som silver! Jag har ingen aning om vilken utrustning som skulle krävas för att kunna fota sådant... med min mobilkamera var det inte ens lönt att försöka! När jag kom till Kyrkbyn körde jag en sväng förbi kyrkogården för att se alla ljusen - det var som en stjärnhimmel på marken!

Men innan dess hade jag alltså varit i stallet och ridit. Hann precis rida innan det började skymma idag. Nu vågade vi oss både ut längs bilvägen och i skogen. Jag har ju tidigare berättat att jag brukar sjunga högt ifall jag är orolig för att någon älgjägare ska få oss på kornet - min tanke har då varit att man väl inte skjuter sjungande älgar. Fast nu slog det mig att det beror ju på... man kanske skjuter för att få tyst på eländet? Så idag tog jag en reflexväst på mig för säkerhets skull!

Red mot Avan och fortsatte på samma linje som de senaste dagarna: med öppna i tölt. Och jag tycker det går bättre och bättre! Efter en runda längs vår ena travslinga i skogen var det dags att vända hemåt. Då varvade jag istället samlad skritt och tölt. Jobbigt! tyckte Feykir, men han var faktiskt riktigt duktig! När vi avslutat med att sträcka ut i trav lång-låg skrittade vi en ganska lång sträcka tillbaka till stallet. Ändå var han fortfarande REJÄLT svettig när vi kom tillbaka.

Stretchade med äppelbitar och Feykir fick imponera på Madde, som tyckte att han var väldigt vig! Och jag märker faktiskt redan stor skillnad jämfört med när jag återupptog stretchandet för ca två veckor sedan!

När Feykir åter gick i hagen med sin flock åkte jag hemåt - och fick alltså både njuta av "silvervatten" på älven och "stjärnhimmel på marken" i Kyrkbyn.